I slutet av 60-talet hördes på radion i Norrbottenskvarten,en bred Kalixdialekt. Dialekter i radio var ovanligt. Många förfasades.
- Han låter ju som oss, sa man i stugorna.
Grundorsaken till denna inställning var nog att gemene man, på den tiden, ansåg att radiomediet stod en bit över "vanligt" folk.
Och om någon dristat sig att säga:
- Den där ryssbältarn, Karl-Gösta Bergström, kommer att bli en av Sveriges allra tyngsta reportrar - vänta bara.
Nog hade siarförmågan ifrågasatts. Numer har det dialektala slipats till men kärnan finns kvar.
Spjuvern tittar fram
I morgon går han sta och fyller 65 år, vilket berättigar honom att kvittera ut folkpensionen. Några pensionsuttag kommer inte på fråga, åtminstone inte de närmsta två åren, pengahögen ska få växa till sig.
I och med att han fyller 65 upphör också hans anställning vid Sveriges Television. Han har möjlighet att förlänga den men avstår. Han verkar ha förberett sig för det som komma skall. De gravallvarliga har de senaste åren tonats ner och spjuvern i honom har tittat fram allt mer.
Än är det fart på gubben. NSD får tag i honom när han hastar mellan olika arrangemang i Almedalen. Intervjun sker med en gåendes K-G.
- Efter 44 år som trygg löntagare med lön varje månad ska jag nu försöka hanka mig fram som frilansare. Jag ska leda debatter, ha föreställningar liknande de jag haft på Norrbottensteatern med mera. Vi får se hur det går, säger K-G.
Frit företagare
Nåja, att ta sina första stapplande steg som fri företagare med varumärket KGB i ränseln är en färdkost som heter duga.
Fler och längre besök på hemgården blir det nog och eftersatt röjning på hemmanet ska åtgärdas. Men att han skulle försvinna in i den ryssbältska slyskogen är föga troligt. Han kommer med stor sannolikhet siktas i många offentliga gläntor.
K-G växte upp i Ryssbält i Kalix kommun beläget mitt emellan de båda byametropolerna Nyborg och Pålänge. När han var två år avled hans pappa. Mor Svea blev ensam med två minderåriga barn.
Betecknar du dig själv som en klassresenär?
- I traditionell mening definitivt ja. Jag växte upp under de knappaste ekonomiska förhållanden man kan tänka sig. Mamma försörjde familjen på en ko, ett får och en kalv. Vi hade det fattigare än arbetarbarnen.
Ingen revansch
Modern tycks ha gjutit in gott gry i sina bägge telningar för K-G:s bror blev professor i statistik. Jubilaren ståtade med en fil. mag. i engelska och historia vid 21 års ålder. Sedan byggde han på med lärararhögskola och tillträdde en tjänst som adjunkt i Kalix. Hela tiden stod dock hans håg till journalistiken men det var inte riktigt "comme-il-faut" i den miljö som K-G växte upp i. Journalister ansågs vara lite av bohemer.
Finns det någon slags social revansch bakom din lysande yrkeskarriär?
- Nej, inte alls. Jag har haft en naturlig ambition. Det gick hyggligt i skolan och universitetet klarades, självförtroendet växte. Däremot har det funnits en vilja att visa vad jag kan, säger K-G.
På 70-talet satt du två år i kommunalfullmäktige i Kalix för moderaterna?
- Jag är faktiskt rätt less på frågan. För mord har vi en preskriptionstid på 25 år i Sverige. Frågor om mina två moderatår i Kalix tycks aldrig ta slut. Jag har röstat på åtskilliga partier. Det har varierat genom åren.
På 70- talet sommarjobbade
K-G på NSD:s lokalredaktion i Kalix. Han vikarierade för legendaren Gunnar Isacson.
Kjann do tåla kölis båonsk?
- Je kjann tåla i gröut. Je förstane, mä’n jer et så brå oba å pråta, säger K-G på klingande Kalixbondska.
Spindel på bondska
Plötsligt vaknar journalisten eller är det adjunkten i honom och en motfråga serveras. Vet du vad spindel heter på bondska?
-  I kra’kråo!
- Duktigt, utropar K-G.
Bemärkelsedagen kommer att avnjutas stillsamt i sommarstugan strax utanför Ryssbält med de närmaste.
Mor Svea kan nog blicka ner från sin himmel och säga:
- Hedd’n jär mä’n påjk!
Det där är min pojke på svenska.
Trots att han blev journalist.