Förra måndagen körde Robert Åberg och Jyrki Maijala ut ur garaget i Kiruna på var sin skoter. Det var närmare 40 minusgrader, men det brydde de sig inte om. Resan var planerad och de skulle iväg. På skoterlederna till Helsingfors, med båt till Stockholm och sedan skoter genom Sverige tillbaka till Kiruna.
Tio dagar och 400 mil senare körde de in i samma garage.
- Kroppen säger att vi är i mål. Den är mosig och hjärnan hänger inte riktigt med, säger Robert Åberg.
50 mil om dagen
Ett långlopp på skoter i Sverige är ungefär 20 mil. I Finland körs ett av världens hårdaste lopp på 50 mil. Det är ungefär vad skoteräventyrarna har kört varje dag.
- Tio timmar per dag har gått bra, men då har vi oftast haft några mil kvar och de har varit riktigt tunga.
De möttes av mat och en varm bastu när de kom fram. Där fick de chans att prata om alla saker som inträffat på resan. Tre gånger har de mött polisen.
Tvekan
- I Ockelbo skulle polisen alkoholtesta oss. De var lite buttra, men när de fick reda på hur långt vi kört ville de följa vår resa på Facebook. I Mora skulle de köra bort oss, men hjälpte oss sen att hitta till nattens sovplats.
Robert Åberg har tävlat i många långlopp på skoter. Han visste att kapaciteten fanns i kroppen, ändå tvekade han på vägen.
- Efter två dagar funderade jag på om vi skulle klara det. Kylan tog på kroppen och jag undrade om vi skulle kunna ligga och köra så långt varje dag.
Resan har gjort Robert Åberg och Jyrki Maijala till riktigt goda vänner.
Hundratals gånger har de stått och skrattat vid avgasrören där de värmt upp glasögonen och fingrarna. Varje kväll har de stupat i säng.
- Jyrki är på väg att sluta på sitt jobb, så jag har skojat hela vägen om att det här egentligen är en anställningsintervju.
Blåsor
Även om det nu är två slitna män som slappnar av efter resan är de glada att de inte har några större skador. Fingrarna har lite blåsor och Jyrki Maijala drog på sig en liten köldskada i norra Finland.
När de hade några mil kvar till Kiruna hade det kunnat gå illa. Jyrki Maijala körde på en sten och flög över skotern.
- Det var som att kroppen slappnade av när den visste att vi snart var i mål. Det gällde att skärpa sig.
Skulle du kunna göra
samma resa igen?
- Jo, det tror jag. Men då hade jag behövt en ny utmaning och gärna lite varmare väder.