Britta Elveland avled stilla den 24 januari på Axlagården, Umeå. Hon skulle ha fyllt 101 år i mars och efterlämnar barnen Jan och Sigbritt, fyra barnbarn och sex barnbarnsbarn.
Britta föddes i Svartbyn utanför Boden som den äldsta av två systrar, döttrar till David och Sigrid Sandberg. Familjen flyttade till Boden och senare till Luleå, där David jobbade som smed på SJ-verkstaden.
Redan som barn visade Britta livsvariga egenskaper som nyfikenhet, äventyrslust, ordningssinne, gott humör och en stark fysik. Dykningar från kajerna i Norra hamnen ingick i äventyrligheterna och epitet ”Starka Britta” bland kompisarna antyder en viss tuffhet...
Under sin skoltid i Luleå, med goda betyg från realskola och handelsskola, hade hon en tid den sedermera riksbekante komikern Martin Ljung som klasskamrat, redan då både akrobat och pajas. Lite senare hade pappa David honom som måttligt intresserad ”smedshalva” (lärling) i verkstaden...
Efter skolåren arbetade Britta en tid som kassörska på Kolbolaget i Luleå – en tid som hon mindes med stor glädje!
Vår pappa Halvdan träffade Britta i Luleå där han studerade vid folkskoleseminariet. Det blev giftermål 1942, flytt till Månsbyn där Halvdan blev lärare och 1949 gick flyttlasset till Kalix. Barnen kom 1943 (Jan) resp 1949 (Sigbritt).
I Kalix växte barnen upp och Britta hade till att börja med rollen som hemmafru ,senare med arbete i bl a taxeringsnämnden och skolbespisningen. Hon tillbringade många härliga somrar i stugan i Kamlunge med familjen. Britta älskade friluftsliv med skidåkning, bärplockning, skogspromenader, trädgårdsskötsel och långa cykelturer. Paret lät 1956 bygga en villa på Fågelsångsvägen och köpte senare ett hyreshus på Trädgårdsgatan, där många hyresgäster passerade revy genom åren.
Britta älskade att resa och besökte många mål i Europa, tillsammans med maken och med väninnor. Hon var en tid bilkårist, var med i Lottakåren , gick husmodersskola och gick olika kurser på gymnasienivå. Hon var duktig i pistolskytte och tog t o m jägarexamen vid 72 års ålder.
Maken drabbades av ohälsa mot slutet av 1990-talet och avled i januari 2000. Britta bodde kvar på Trädgårdsgatan i många år, med allt arbete som det innebar att sköta huset och vardagssysslorna, med hyresgäst och stor tomt. Hälsan började dock säga ifrån och längtan efter barnen resulterade i flytt till Umeå 2007.
I Umeå fann Britta sig snart tillrätta i sin fina lägenhet på Mariehemsvägen. Trots hjärtrelaterade hälsoproblem kunde hon, med en del hjälp av barnen, klara sig bra utan organiserad hemhjälp och följde intresserat världshändelserna och politiken samt sporten, speciellt skidåkningen! Utflykter i stadens omgivningar var högtidsstunder.
Britta hade ett fenomenalt minne och kunde i detalj redogöra för släktens förgreningar och nästan sekelgamla händelser. Efter hand tog åldern ut sin rätt och Britta hade under det sista halvåret en svår kamp mot ohälsan.
Vi minns vår tappra och frejdiga mamma med stor värme och saknad, men kan ändå i sorgen glädjas åt alla ljusa minnen från flydda dagar!