Gösta Kvistblom, Otterbäcken, avled den 9 december i en ålder av 84 år. Han föddes i Allsjärv 1933 som son till Viktor och Alma Karlsson. Senare utökades familjen med en syster och en bror. Efter sjuårig skolgång inleddes arbetslivet, först i skogen och därefter olika anställningar, mest inom industrin.
Mamma Alma dog när Gösta var 18 år. Hennes sjukdom och pappa Viktors frånvaro som gruvarbetare i Gällivare, bidrog till att Gösta tidigt fick lära sig att ta ett stort ansvar.
Familjen bytte efternamn från Karlsson till Kvistblom i slutet av 50-talet.
Gösta påbörjade flytten söderut i början av 60-talet, först till Luleå och sedan till Stockholm. En viktig orsak till flytten var Elisabet. Efter giftermålet 1966 bosatte de sig i Mariestad, där dottern Sara föddes. Sedan flyttade familjen till Göteborg. Under tiden där föddes sonen Henrik. 1970 blev Otterbäcken hemorten som skulle vara livet ut. Det var också hustrun Elisabets födelseort.
Göstas liv kom att präglas av ett stort samhällsengagemang, främst på det lokala planet. Han hade under många mandatperioder en mängd politiska uppdrag för Socialdemokraterna i Gullspångs kommun. Utöver detta var han mycket aktiv inom föreningslivet i Otterbäcken. Folkets Husföreningen var kanske den som han brann mest för, men Byalaget, Bastuföreningen och Otterbäckens bandyklubb fick också del av hans engagemang. Även sedan han hade dragit sig tillbaka från politiken och föreningsuppdragen, bestod intresset, och han var bl.a. en trogen besökare på Otterstrand när bandylaget spelade sina hemmamatcher.
När det blev tid över vistades han gärna utomhus till fots eller på cykel, och under snöiga vintrar togs skidorna fram. Elljusspåret hade han för övrigt varit med och jobbat fram.
Han tyckte om att greja ute i snickarboden. I nästan varje rum i hemmet finns möbler som Gösta har tillverkat. En mängd fiffiga konstruktioner av olika slag tänktes ut. Han lärde sig att beskära och ympa i fruktträd och hjälpte andra med detta.
Gösta provade nya intressen i diverse kvällskurser under åren. Det var allt från fotografering, matlagning och engelska till kompostering.
Musik var ett annat intresseområde, framförallt jazzmusik och Gösta besökte gärna konserter när tillfälle gavs.
Trots sitt stora engagemang i Otterbäcken med omnejd, släppte han inte kontakten med uppväxttrakterna i Överkalix och även om familjen knappt hörde den norrbottniska dialekten, så fanns den där. Under telefonsamtalen med släktingar och vänner i norr hördes dessutom ofta Överkalixmålet.
Under de sista åren gjorde en Parkinsonsjukdom det allt svårare att komma ut i naturen som förr. Därför vill man gärna föreställa sig att Gösta nu har gett sig av på en lång tur på en grusväg uppåt skogen eller kanske utmed sjökanten. Vi som ofta brukade vara med honom ute, vet att han skulle vara nöjd och att vädret skulle vara strålande.
Sara Kvistblom