Kjell Johannesen
Min bror Kjell Johannesen har lämnat jordelivet, bara 70 år gammal. Han är född i Salmis, men flyttade till Luleå när han var 11 år. Det gick mycket bra för honom i skolan och även i idrottsliga sammanhang. Han började även spela gitarr. Men 1961 råkade Kjell ut för en bilolycka, som för alltid ändrade hans liv. Han skadade sin rygg och fick vistas i Härnösand i omgångar på Vanföreanstalten, som det hette på den tiden. Nu blev det slut med idrotten och det blev bara sjukgymnastik. Han försökte arbeta både som försäljare och på NJA och på en grillkiosk som mamma och pappa ägde. Två somrar arbetade han som fiskevärd i Västerbotten. Jag var med mamma och pappa och hälsade på honom och där trivdes han mycket bra.
Nästa tråkighet kom vid 28 års ålder, då han blev opererad i Uppsala för hjärtinfarkt. En känd hjärtläkare från Tornedalen sade, att han aldrig påträffat någon så ung med hjärtinfarkt. Kjell fick då opereras i Uppsala. Han fick därefter sjukpension och flyttade tillbaka till sin födelseby Salmis, där han bodde tillsammans med mammas gamle morbror Karl tills denne dog 1983. Han gjorde verkligen en god gärning och var aldrig trött på honom utan hjälpte honom på alla sätt.
Sedan flyttade han till Luleå och bodde vägg i vägg med mamma. Nu drabbades han av en ny infarkt år 1996 och fick sedan besvär med njurarna.
Kjell var så förnöjsam. Han hade bara sin lilla pension, men gladde sig åt det lilla. När mamma dog övertog Kjell hennes lägenhet. För några år sen började han spela gitarr med några i sitt gamla gäng. Tyvärr dog en av dem för två år sedan, så det tog slut och Kjell sörjde detta djupt. Nu hade Kjell också fått mycket dåliga levervärden, så hans liv kanske hade blivit väldigt jobbigt.
Präst vid begravningen var Annika Nordekvist och hon talade så varmt om Kjell, hans intressen och hans liv. Efteråt gick vi till Sockenstugan för kaffe och smörgåstårta, som sonen Magnus Gotthold med fru och barn så fint hade anordnat. Sedan satt vi ute och berättade minnen om Kjell för varandra.
Vill passa på att tacka hans goda grannar och alla som kom till kyrkan samt alla minnestelegram och blommor som kom Kjell till del.