Birger Fjällborg föddes som fjärde barn i en syskonskara av fem i Jukkasjärvi, son till Herman och Eufemia (Mia) Fjällborg.
Han fick från tidig ålder ta del av jordbruksarbete och myrslåtter på hemgården i Jukkasjärvi.
Som ung grabb i nedre tonåren gick Birger ner i en vak när han lekte med kompisar på isen. Kamraterna lämnade honom ensam i det kalla vattnet men han lyckades ta sig upp ur vaken och hem till värmen.
Detta satte djupa spår hos Birger som lärde sig att se vilka man kunde lita på och sätta tilltro till. Han värderade lojalitet och ärlighet hos andra människor högt och ingen sågs som förmer hos honom på grund av förmögenhet eller fin yrkestitel. Alla behandlades lika oavsett social bakgrund.
Som tonåring gav han sig ut på sjön och blev mässpojke. Han fick se Polen och Tyskland och en del andra länder efter andra världskrigets slut.
Efter livet på havet gick han realskolan i Kiruna där han blev klasskamrat med Axel Lindmark, en kamratskap som varande livet ut.
Birger kom senare in på Handelshögskolan i Stockholm på en kontors- och ekonomiutbildning. Han jobbade även vid sidan av studierna som revisor.
På nationaldagen 1953 fick Birger anställning i Stockholm på Kungliga vattenfall som företaget då hette och hamnade senare i Ångermanland, Lycksele och Porjus. Han gifte sig 1955 med sitt livs kärlek Sinikka Rova från Enontekiö. Paret fick sonen Bengt 1956 och dottern Mona 1961.
Anställningen på Vattenfall pågick fram till nyårsaftonen 1962 då han valde att säga upp sig för att slippa flytta söderut med Vattenfall. Paret ville stanna kvar i Norrbotten för att vara nära sina åldrande föräldrar. Han sökte jobb som revisor på bilfirman Ragnar Petrina AB i Gällivare som då ägdes av Claes Johansson, firman bytte 1963 namn till Malmfältens Bil-city.
Birger kom bra överens med Claes som jobbat upp sig i livet och han berättade ofta om sin fattiga barndom och uppväxt. Birger blev med åren verkställande direktör i firman som han senare, tillsammans med Tage och Anders, köpte av Claes Johansson .
Birger blev 1967 medlem i Rotary. Han gillade mycket att fiska och jaga i Jukkasjärvi där han hade en sommarstuga.
Sinikka avled 2007 och han blev nu ensam kvar i huset i Tvärån. Några år senare tog han hand om hunden Solo som blev ett viktigt sällskap.
Han kämpade hård med sjukdomar som kom med stigande ålder och gav aldrig upp.
Birger sörjes närmast av sonen Bengt med barnen, dottern Mona med barnen, hunden Solo och bäste Thure. Världens bästa Birger – far, farfar och morfar för alltid saknad.