Karl Ola Hansson, DragnÀs, Jokkmokk har efter drygt 90 Är i DragnÀs, lÀmnat oss i stor saknad.
För honom var DragnĂ€s himmelriket pĂ„ jorden och de gĂ„nger man frĂ„gade honom om han inte ville Ă„ka utomlands och se nytt sĂ„ tittade han pĂ„ en och sa: vad kan jag fĂ„ dĂ€r som jag inte har hĂ€r? HĂ€r har jag allt â natur, vatten, skog och fjĂ€ll. PĂ„ sommaren finns det bĂ€r, pĂ„ vintern snö, Ă„ret om skog och natur och dessutom sĂ„ har jag denna underbara utsikt som inte finns pĂ„ nĂ„gon annan plats â sĂ„ varför skall jag resa bort?
Kanske hade han rÀtt, men detta var nog typiskt för honom. Lite tjurig nÀr han fÄtt nÄgot för sig, han var svÄr att övertala till nÄgot annat, men samtidigt sÄ var ju detta livet för honom.
Han arbetade hela sitt arbetsliv i skogen via AllmÀnningen, han var ute i naturen pÄ sin fritid och plockade bÀr eller kanske bara letade mineraler och han Äkte mÄnga mil skidor, speciellt i sin ungdom.
Han tog Àven in naturen in i sitt hem och dÀr slöjdade han sÄ mycket han bara kunde. MÄnga var slöjdkvÀllarna i ladugÄrden under 70- och 80-talet. Det var under denna tiden som han dessutom fick upp ögonen för folkdansen som var ett av hans största intressen tills benen satte stopp för dansandet.
Nu har de sista fÄgelfröna burits ut av Karl Ola till de otal fÄglar som var runt Lillstugan och inget kommer att bli sig likt i DragnÀs nu nÀr han gÄtt till sin sista vila.
Vi Àr mÄnga som saknar dig, vila i frid.