Lilly Andersson, Storön, Kalix, har avlidit vid en ålder av 73 år.
Lilly har gått vidare och lämnat ett stort tomrum och saknad efter sig. En släktvandring vars mycket ovanliga genetiska tillhörighet på fars sida startade i norra Frankrike för 23000 år sedan, över ett torrlagt Doggerland och vidare efter flockar av vildren när inlandsisen drog sig tillbaka. Och som slutade i Bottenvikens kusttrakter – Storön.
Det starka genetiska arvet, både på fars och mors sida tog sig uttryck i en kraftfull, helgjuten personlighet som kom att ytterligare skärpas i en uppfostran med bror och en inflytelserik mormor, i en miljö karakteriserad av starka släktband, rik bygemenskap och föreningsliv. Och en unik natur med fridlysta arter på de egna markerna, diamantförande kimberlit och från havet Sveriges världsberömda löjrom.
Havet blev en viktig faktor för Lillys val av yrke, hon blev badmästare! När hon konstaterade att de simdynor man använde i undervisningen inte dög, designade och tillverkade hon en fulländad variant som sålts vida omkring!
På samma sätt tog hon med maken Nisse, sonen Roger och lojala medarbetare itu med att organisera hanteringen av samtidens bästa löjrom.
Lilly pekades vid skolstarten direkt ut som en uppstudsig gängledare – med den i släkten vanliga uppfattningen att auktoriteter ”kan väl inte ha rätt när det är jag som vet!” Men just den bångstyrigheten ledde till framgångar inom många områden – inom sport, yrke och entreprenörskap, inom kommunpolitik och byns sommararrangemang.
Och under den sista svåra tidens sjukdom gällde, som alltid, hennes egen uppfattning om vad som var rätt och riktigt, även beträffande behandling och hennes eget öde! I Storön gäller att man inte ber om något två gånger. Lilly hade förmågan att i kraft av sin personlighet få åsikter accepterade och saker utförda, ibland utan att ens behöva be om det en gång.