Jordemor är blivande mammors bästa vän.
Just nu finns en serie hos SVT som heter Barnmorskan i East End som är den östra delen av London. Serien har i olika omgångar speglat barnmorskornas arbete från sent 1800-tal till att nu vara framme i 1960-talet. En mycket intressant tidsresa i ett yrke som från början bestod av kloka gummor utan formell medicinsk utbildning men med magiska krafter och ovanliga kunskaper. I vårt land användes namnet jordgumma eller jordemor på de kvinnor som hjälpte dåtidens kvinnor i barnsäng.
1819 i samband med ett reglementsskifte försvann dessa begrepp och ersattes med barnmorska som också gäller än i dag som benämning för denna yrkesgrupp. 1908 beslutade riksdagen att de skulle finnas en utbildad (examinerad) barnmorska i varje kommun och 1921 infördes kravet på att barnmorskorna skulle ha en tvåårig utbildning. Under 1800-talet och långt inpå 1900-talet föddes många barn i hemmen. Landsbygden hade ingen utvecklad omsorg utan fick förlita sig till en hjälpande hand från granngården. Vad hjälpte det att det fanns en barnmorska i stan när det inte fanns någon väg till byn. Många kvinnor arbetade hårt och födde stora barnkullar och när kroppen var slut var döden i barnsäng inte ovanlig långt inpå 1900-talet. Min farmor dog i barnsäng 1924 när hon födde sitt 11:e barn i Jukkasjärvi.
Den svenska förlossningsvården har genomgått stora förändringar inte minst under 1900-talet. Nästan alla barn föds idag på sjukhus. Välutbildade barnmorskor. Tekniska hjälpmedel av hög klass. Men inte ens i vår tid är det en självklarhet med barnmorskor och BB-avdelningar för alla. Nedläggningar, personalbrist och barnmorskor som lämnar yrket upplevs som otrygghet för många blivande mammor och pappor. Barnmorskorna är en yrkesgrupp som behövt få en upprättelse genom historien och behöver få det än idag!
Mammor som stannade hemma hos barnen betalar ett högt pris idag.
En annan fråga med anknytning till dåtid men som är högaktuell idag är de mammor som stannade hemma under den expansiva epoken på 50-70 talen. Det byggdes nya villaområden, bostadsrättsföreningar och miljonprogram i storstäderna. Sverige skulle för alltid lämna utedass, vedbodar och dragiga träkåkar och flytta in i hus med centralvärme, tvättstugor och varmvatten.
I det hus där vi växte upp i dåtidens Kiruna finns cirka 40 lägenheter. Bara i den ingång där vår familj huserade bodde 15 barn. Barnomsorgen var inte utbyggd och i den tidens Kiruna ansåg en del att "en riktig karl var den som hade råd att ha frun hemma". Det var också många kvinnor som blev hemma med barnen. Det gick ingen nöd på oss barn. Det var ju en trygghet att ha mor nära. Men det är dom kvinnorna som idag betalar priset med låga pensioner och som skulle behöva få en upprättelse för sin insats.
Moder jord behöver din hjälp och din kärlek.
Kriget rasar igen och larmrapporterna om hur dåligt vårt hem jorden mår når oss mer eller mindre dagligen. Kanske orkar vi inte ta till oss så mycket dysterhet på en gång och börjar tänka i banor av att det spelar inte så stor roll vad jag gör. Det är bättre att dom där kineserna får ordning på sina utsläpp. Jag är inget undantag. Man försöker hitta enkla vägar ut ur eländestankarna.
Men så börjar det ändå hända nåt i knoppen.
Att vi nu äter mera vegomat känns riktigt bra. Det är gott. Riktigt gott. Det är ju här smakarna finns. Motionsrundorna som ett sätt att lära känna sin stad och träffa nytt folk inspirerar. Sen tog vi det stora språnget och sålde bilen för att se hur det ska funka? Det går alldeles förträffligt än så länge. Den lilla pensionärsplånkan mår också lite bättre. Jag vet inte om man lever längre med nya vanor men jag hoppas moder jord är glad för det vi och andra försöker oss på. Ibland kan man få intrycket av att ändra kostvanor och tänka lite på miljön är tråkigt och fyllt av umbäranden. Men det är det inte. Tvärtom! Huvudet piggnar till och nya erfarenheter är kul. När du lämnar det gamla får du fylla tomrummet med något nytt. Ge dig iväg på lite nya äventyr och upptäckarglädje