Kollektivtodlande på ön ger mersmak

Att odla egna grödor är en dröm för många.På ön Haapakyllän-saari har Övertorneåbor tagit chansen till en kollektiv odling.- Det enda problemet är att få tillräckligt med vatten. Det är en torr sommar, säger Khadidja Mahanat.

Kadidja Mahanat, Hakimeh Borhani, Anette Larsen-Tiesmaa, Ahmed Kadije, Nassir Abdi, Annika Keisu Lampinen och Isa Muhammed skördar rädisor medan de drar en och annan historia.

Kadidja Mahanat, Hakimeh Borhani, Anette Larsen-Tiesmaa, Ahmed Kadije, Nassir Abdi, Annika Keisu Lampinen och Isa Muhammed skördar rädisor medan de drar en och annan historia.

Foto: Linda Danhall

ÖVERTORNEÅ2011-07-29 06:00

Khadidja Mahanats skratt klingar över odlingsfältet och får alla att le. Hon anlände till Övertorneå för två år sedan, lika gammal som hennes lille son är nu.

I Sudan var livet för tufft, men i Övertorneå råder lugn.

- När vi kom till odlingen blommade hela ängen av midsommarblomster och rödblära. Då kändes det som att promenera hemma i Sudan, säger Khadidja Mahanat.

Vattnar och vattnar
I juni startade odlingen på ön och sedan dess har kampen mot torkan varit hård.

- Vi vattnar i tolv timmars skift. Det är roligt med odlingen, säger Ahmed Kadije som anlände från Somalia till Övertorneå för ett år sedan.

När NSD följer med ska en annan vattningsmetod testas, de ska vattna i rännorna.

Nassir Abdi och Isa Muhammed tar vattenpumpen mellan sig och går ned till älven för att köra igång vattningen. Hakimeh Borhani börjar skörda rädisor.

Isa Muhammed kommer från Sudan där han var jordbrukare. En viktig gröda var lök.

På odlingen hanterar han ännu en gång mark och vädrets makter.

- Det är bra odlingsmark här, det växer bra, säger Isa Muhammed.

Nästa år ska han tillsammans med projektledare Annika Keisu Lampinen odla lök på hennes marker.

Marken på ön är lånad och på odlingen växer nu ett oändligt antal sallader, rädisor, bönor och inte minst potatis.

Odla tillsammans
Projektidén om ett kollektivt odlande kläcktes av Annika Keisu Lampinen för tre år sedan.

- Det ligger i vår tradition och kultur att vara självhushållande så långt det är möjligt, att inte bara vara beroende av börsen. För mig är det obegripligt att vi ska transportera grödor över hela världen och det är svårt att hitta bra mat. Det är tre anledningar till projektet, säger Annika Keisu Lampinen.

Grundtanken är att odlingen ska vara tillräckligt stor för att använda maskiner.

- Man ska inte slita ihjäl sig, det ska passa med vårt sätt att leva och vi kan inte stå med ändan i vädret och rensa ogräs hela dagarna.

Hon är glad över odlarnas entusiasm, över att de får grödor till det egna bordet och hon hoppas att det blir en så bra skörd att det ska gå att sälja grönsaker.

- Det går att använda mark till entreprenörskap, säger Annika Keisu Lampinen.

Odlingen har gett fler effekter.

- Jag funderar på ett eget grönsaksland, säger Anette Larsen-Tiesmaa, lärare.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om