Tornedalens årsbok är en anrik och efterlängtad utgåva som ges ut varje år.
Sedan 1994 har årsboken varit tvåspråkig och den bjuder alltid på omfattande läsning om allehanda ämnen med utgångspunkt i Tornedalens gränsland.
Mellan åren 1994 och 2012 har bokens ansvarige utgivare varit Tornedalens landskapsmuseums chef Henri Nordberg och de var när han gav sig in i utgivaruppdraget via Tornedalsrådet som boken blev tvåspråkig, vilket den fortfarande är.
Nu har Henri Norberg pensionerat sig och Tornedalsrådets kulturgrupp har utsett en ny redaktionsgrupp år 2013 med Henry Barsk, Tapio Salo och Kyösti Satokangas som nu har låtit trycka ett dubbelnummer för år 2013 och 2014.
– I årets bok har vi försökt göra artiklarna tillgängliga på både finska, meänkieli och svenska. På grund av kostnadsskäl handlar det inte om regelrätta översättningar men däremot referat av artiklarna på det andra språket. Aune Rummukainens artikel om suveränitetsholmarna i Torne älv är dock ett undantag. Den gavs ursprungligen som ett föredrag på internationella lantmätarfederationens FIG:s kongress i Kuala Lumpur 2014 och har därmed en engelsk version istället för en svensk, uppger redaktionsledningen via Tapio Salo.
Dubbelnumret bjuder på blandat kompott.
Där finns Lars Westerlund om kärlek mellan utländska soldater och unga kvinnor i Tornedalen ”sammanlagt kan det ha förekommit några hundra sällskapsförhållanden mellan utländska soldater och svenska eller utländska kvinnor”, skriver han i boken.
Gunnar Lassinantti bidrar med ett porträtt av kulturprofilen Sigurd Klockare från Seskarö som skulle ha firat 100 år år 2013. Gunnar Lassinantti skriver ”Sigurd Klockare skapade vad som kallats den första moderna fackförbundstidsskriften med en blandning av reportage, krönikor, analyser och kulturella inslag”.
Forskare Helena Ruotsala berättar om det speciella med människor som lever vid gränsen och Tage Alalehto närmar sig det alltid lika omdiskuterade begreppet ”knapsu” som han försöker hitta en etymologisk härledning till. Bengt Pohjanen berättar i sin tur om arbetet bakom storordboken.
– I det stora hela fortsätter Tornedalens årsbok sin vandring i samma hembygds- och lokalhistoriska spår som varit dess kännetecken sedan starten 1963, uppger Tapio Salo.
Som vanligt har det funnit oändligt material och att begränsa sig har varit en av de största svårigheterna för bokens redaktion.