Vi har tidigare i år uppmärksammat Bengt-Erik Grahn, 70 år, Ingemar Stenmark och Stig Strand, 55 år.

Nu är det dags för ännu en framgångsrik slalomåkare från Tärna IK Fjällvinden, Bengt Fjällberg som i morgon (torsdagen den 15 september) går "å sta’ "och fyller 50.

Hundlöplina...
Först ordet till Stig Strand:

Artikelbild

| Bengt Fjällberg fyller 50 år i morgon.

- Han var rätt vild som liten. Föräldrarna, som verkligen ville hans bästa, brukade ha honom i en sele fäst i en hundlöplina. Vi kallade honom för Tuffa Viktor, han levde upp till namnet. Vid tio års ålder hade han brutit benet två gånger. Först genom att med full fart åka in i en vajer som vägrade att gå av. Något år senare bröt han samma ben i en vådlig vurpa på Laxfjället. Något år senare rände rakt in i den timrade liftkuren. Vi var rätt säkra - nu har vildbattingen kört ihjäl sig. Till vår lättnad hördes ett hulkande efter en stund. När vi kom ner var han helt oskadd, gråten kom från att han brutit bägge stavarna. Han hade tjuvlånat syrrans.

Syskonen är goda vänner idag.

Generna är bra, han är nämligen småkusin med Ingemar Stenmark.

Juniorlandslaget
Han var tidigt ute, redan i 15-årsåldern fanns han i juniorlandslaget och hade stora framgångar.

Artikelbild

Tre Tärnaprofiler och kompisar: Bengt Fjällberg, Ingemar Stenmark och Stig Strand.

Var Ingemar din idol?

- Det kan jag inte säga, det var nog Jean-Claude Killy och stjärnorna från alpländerna, de var mer mytiska. Ingemar var ju grannpojken och han var som en vanlig människa. Det är först senare man förstod vilken världsstjärna han var, säger Bengt.

Tvåa efter Ingemar
Säsongen 1979-80 fick han chans att dansa med de stora elefanterna i världscupcirkusen och säsongen efter, som 19-åring, slog han till med en andra plats efter Ingemar i en tävling i Oslo.

Hans livs största slalomframgång kom 1982 när han lade beslag på bronsplaketten vid VM i Schladming. Vann gjorde en annan Tärnabo.

- Jag låg fyra efter första åket, det var väldigt svåra förhållanden, underlaget var dåligt. Jag satsade allt i andra och lyckades kapa åt mig bronspengen. Stor sensation!

Något år senare vid världscupen i franska Markstein nådde han en andraplacering. Stig Strand var fyra och Ingemar sexa, inte illa av en liten ort i Västerbottens inland med 500 invånare.

Jubilarens brinntid som världsstjärna var rätt kort. Redan 1985 vid 24 års ålder tog han av sig tävlingsskidorna.

Lärare
- Landslaget bytte tränare och jag kom inte överens med den nye. All motivation försvann och den går inte att tvinga fram så jag tog min Mats ur skolan.

Den alpina skidåkningen släppte han inte, han blev lärare på skidgymnasiet i Tärnaby. Bland annat har han haft Patrik Järbyn och Jens Byggmark som elever.

2003 flyttade han ner till Västerås för ett jobb på transportföretaget Schenker, hans dåvarande fru bodde redan där och barnen skulle börja skolan. De hade också ett gemensamt bolag inom hälsa och friskvård.

Det stora intresset numer är segling. Tillsammans med en kompis från Storuman har han kryssat runt i grekiska övärlden i tre månader. Ekipaget belade också en meriterande sjuttonde plats i Gotland runt.

En fjällbo på havet?!

- Det finns likheter, den lilla människans kamp mot elementen. Man inser hur liten man är i det stora hela, det är naturens villkor som gäller, man måste anpassa sig. Numer längtar jag till värmen, hela min uppväxt har jag tillbringat i kylskåp. Jag har fått min dos av kyla, kanske det är åldern.

Till Kvissleby
På en av sina segelturer kände han ett sting i hjärtat, lyckligtvis var det en Amors pil avskjuten av en tjej från Kvissleby strax söder om Sundsvall. Så nu sitter han i Kvissleby och funderar om han ska börja på Schenker eller bli gast på något segelfartyg. Födelsedagspresenten är dock klar. I vår blir det en seglats i vattnen runt Turkiet med släkt och vänner - 90 personer fördelade på tolv farkoster. God tur!