På lördagens eftermiddag höll hon en föreläsning på Norrbottens museum under rubriken "Mellan garngraffiti och gerillaslöjd".

Ett trettiotal åhörare hade samlats för att ta del av föreläsningen som rörde sig från "samtida till framtida slöjd", som hon uttryckte det och hur slöjden enligt henne kan göra skillnad och till och med vara en samhällsrörelse som påverkar världsekonomin.

Hon börjar med att visa en bild på en tatuering som hon kallar slöjdtatueringar.

- Den nya slöjden finns när man minst anar det, säger hon.

Mycket hänt i slöjdvärlden
Frida Arnqvist Engström, som är konstvetare och journalist i grunden, har bloggat dagligen på den egna bloggen kurbits.nu sedan februari 2008.

Sedan dess har mycket hänt i slöjdvärlden, berättar hon och menar att slöjdandet gått från att ha varit ett slumrande kulturarv till en medvetenhet i design, där slöjden syns på olika föremål, till dagens DIY, som står för Do it Yourself, och som bottnar i den engelska Arts- and Craftsrörelsen från 1800-talet.

Hon pratar om ett "kreativt självförtroende" och att det var för drygt tio år sedan som den nya slöjdmedvetenheten började, med ett stickcafé i U.S.A.

- Det blev häftigt att sticka, tack vare rörelsen Stitch n’ bitch.

Rörelsen växte till ett forum på nätet och lyfte upp stickandet.

- Syjuntan blev rumsren.

Att göra själv
Fler rörelser utmärkte sig, från Threadbangers gör-det-själv-filmer på nätet till Do it Yourself-rörelsen som numera är kritisk till konsumtionssamhället, berättar Frida Arnqvist Engström.

Hon menar att både tilltron till den egna förmågan och lusten att lära sig göra själv har växt.

Att slöjda och göra själv har blivit en ideologisk markör för många, likaså att göra nytt av gammalt och att återanvända material.

På så vis har slöjdandet flyttat in i samhället, menar Frida Arnqvist Engström och visar bilder av olika design/slöjdgrupper som tillverkat sina alster av återvunnet material som stolar av lastpallar och lampor av banankartonger.

- Allt är möjligt att använda och det tycker jag är roligt, säger hon.

Slöjdaktivism
2003 myntade amerikanskan Betsy Greer begreppet craftivismen, som på svenska kan kallas för handarbetsaktivism eller slöjdaktivism.

- Den sätter görandet i fokus, säger Frida Arnqvist Engström och berättar att rörelsen har både politik men också välgörenhet på agendan. Och med gerillaslöjden, som hon kallar det, tog slöjdandet ytterligare ett steg.

- Det finns inget som heter det, jag har hittat på det och för mig är det ett samlingsnamn, ett skapande som finns på gatorna. Det går lätt att ta bort, man kanske inte hittar det med blotta ögat. Det förstör inte men visar att man kan komma långt med skaparkraft, säger hon och visar bildexempel på verk av konstnärerna Edina Tokodi, som gör tags av mossa, och Paul Curtis, som skapar sina konstverk genom att borsta bort smutsen från fasader.

- Den politiska medvetenheten i görandet är viktig och den uppkoppling man är beroende av, nätet, säger Frida Arnqvist Engström.

Och hur var det med slöjdandet/görandet som kan påverka världsekonomin?

- Det är en teori som finns, det är inte jag som har hittat på det. Det handlar om mikroekonomi, man handlar direkt av producenterna och skippar mellanhänder. Craftivismens tankar är att göra, att använda händerna är att förändra. Görandet är ett annat sätt att förändra världen, säger hon.

När blev du själv intresserad av att börja slöjda?

- Jag är mer intresserad av att prata om slöjd. Jag vill hellre sprida ordet om slöjd än att göra själv, men om jag skulle säga något som jag gör är det att brodera korsstygn som min mormor lärde mig när jag var åtta år.

Vad har du för tips till den som vill börja slöjda?

- Låt dig inspireras! Kör! Googla det material du vill jobba med, bildgoogla och gör. Allt kan man söka på och det är en enorm värld för görare därute, säger hon.

Hon menar att både den äldre och den yngre generationen kan lära av varandra, och där spelar framför allt tekniken in, hur man använder sig av nätet numera.

- Det finns nya sätt att göra men görandet är detsamma. Jag vill inspirera till att det finns många olika sätt att göra. Det är kul och häftigt att göra själv.