Daniel Agrér sade att stationen och ledningarna som byggs i samband med projektet på Hertsöfältet blir viktiga i utbyggnaden av Luleås stadsnät.
Under onsdagen togs ännu ett i raden av de första spadtag som avlöst varandra i länet de senaste åren. Men grunden för just det här spadtaget, som faktiskt genomfördes av en grävmaskin, lades redan 2017 berättar kommunalrådet Carina Sammeli (S). Platsen var Luleå industripark och det rörde sig om en kraftledning på drygt 6,5 kilometer som ska knyta ihop Hertsöfältet och Lerbäcken.
– Jag får säga att jag är väldigt tacksam mot mina företrädare som tänkt i tid. Det har varit ett sexårigt projekt att komma fram till att ni nu börjar gräva för den här ledningen. Vi kunde inte förutspå digniteten av det som skulle hända då, men vi hade planer på att det här skulle bli ett industriområde för elintensiv industri, säger Sammeli.
Spadtaget för elnätet är också en viktig pusselbit för de företag som ska bygga sin verksamhet på Hertsöfältet.
– Många företag vill bygga snabbt och då vill de ha vägar, VA och el på plats, säger Sammeli.
På plats var också Vattenfall som ska bygga ledningen som sen ska ansluta i den station som Luleå Energi uppför och därmed koppla samman Luleå industripark med elnätet. Samtidigt ska också Luleå Energi lägga ledningar i samma kabelgrav som Vattenfall uppför, men åt andra hållet för att bygga redundans i systemet.
– Vi har en tillgänglighet i elnätet idag på 99,98 procent vilket är skyhögt. Men det är också en nivå som man förväntar sig. Vi ser idag med ökad digitalisering och mer hemjobb så är kraften central. Därför måste det finnas alternativa vägar i elnätet, säger Daniel Agrér.
Stationen ska senare fördela el både till Svartön och till Hertsön. Totalt kommer det kommunala kraftbolaget investera ungefär 100 miljoner kronor i stationen på Hertsöfältet och närmare 40 miljoner kronor i projektet.
– Vilket kan låta lite mot de miljardinvesteringar som sker i regionen, men för Luleå Energi är det en dubblering mot vår normala investeringstakt.
Vilka utmaningar ser ni?
– Tidplanen är väl en generell utmaning, sen ser vi ju det många andra ser med ökade materialpriser. Det är också ett arbete att få tag i kompetens från ingenjörer till de som ska gräva och bygga, säger Agrér.
"Det är inte bara i Sverige som elektrifieringen sker utan den sker ju globalt. Det gäller att ligga först i spåret och Sverige har goda förutsättingar att göra det", sade Mats Engstedt på Vattenfall, till vänster.
Även Vattenfall kommer att investera närmare 130 miljoner kronor i projektet, men det är då bara en bråkdel mot vad det statliga energibolaget planerar att investera i regionen de kommande åren.
– För 5-6 år sedan byggde vi elnät för 2,5-3 miljarder kronor. Idag ligger vi på 5-6 miljarder och om några år räknar vi med att vara uppe i 8-10 miljarder, säger Mats Engstedt, chef Anläggningar på Vattenfall Eldistribution.
– Vi siktar på att investera 4-5 miljarder kronor i regionen som en följd av de industriprojekt som vi känner till i nuläget, säger Engstedt.
Hans avdelning på Vattenfall består idag av 300 personer som jobbar med bland annat förstudier för projekten och Mats Engstedt berättar att de vuxit med 90 personer under de gångna 12 månaderna.
– Så vi växer väldigt kraftigt och än så länge har vi hittat arbetskraft. Sen blir det en följdeffekt för de entreprenörer som vi behöver för att bygga och vi jobbar mycket tillsammans med bland annat Svenska Kraftnät för att skapa ett intresse för exempelvis högspänning.