BergmÀstare Helena Kjellson tar emot pÄ Bergsstatens kontor i det gamla hamnkontoret i LuleÄ. En anrik byggnad för en anrik verksamhet vars historia började 1637 nÀr Axel Oxenstierna bildade Generalbergsamtet. I dess nuvarande form bildades Bergsstaten 1998 och dÄ var Jan-Olof Hedström bergmÀstare innan à sa Persson tog över 2010-2022. Helena Kjellson tilltrÀdde som vikarie nÀr Persson lÀmnade och i september utsÄgs hon av regeringen till ordinarie bergmÀstare.
BergmÀstare Àr en anrik titel, kommer det med nÄgon slags extra ansvar?
â Jamen det tycker jag och jag tar mig an det med nĂ„gon slags ödmjukhet. Historien gĂ„r tillbaka till Axel Oxenstierna, men Ă€mbetet gĂ„r tillbaka lĂ€ngre Ă€n sĂ„ Ă€ven om det dĂ„ var ungefĂ€r gruvchefer. Nu Ă€r man tydligt den statliga företrĂ€dare. Men det hĂ€nder att jag slĂ„s av det dĂ„ och dĂ„.
Ăven om Helena Kjellson inte vill beröra vad som föranledde att Ă€mbetet blev vakant blev hon Ă€ndĂ„ tvunget att hantera utfallet. För nĂ€r Ă sa Persson slutade gjorde Ă€ven ett antal medarbetare pĂ„ Bergsstaten det. Det fick ganska stor effekt eftersom Bergsstaten Ă€r en liten verksamhet bestĂ„ende av 13 personer idag. En blandning av geologer, jurister och handlĂ€ggare utöver bergmĂ€staren.
â Som du sĂ€ger sĂ„ har vi haft en relativt stor personalomsĂ€ttning och gruppen som den ser ut nu Ă€r ung sett till hur lĂ€nge de jobbat pĂ„ myndigheten. NĂ€r jag klev in sĂ„ hade vi Ă€rendetyper som ingen hĂ€r nĂ„gonsin handlagt tidigare, vilket var en utmaning.
Till det hade de ganska mÄnga Àrendet som lÄg pÄ hög och Helena Kjellsons första prioritet blev att fÄ igÄng handlÀggningen för Àrenden som legat.
â Det tar ju tid att komma igenom berget, men det Ă€r igĂ„ng ganska bra nu.
Hon förvÄnades sjÀlv över hur mÄnga Àrendetyper som Bergsstaten har att hantera, utöver de mer kÀnda tillstÄnden. Kjellson ser framför sig att Bergsstaten kan vÀxa med nÄgon eller nÄgra anstÀllda till.
â BĂ„de för att se till att vi har handlĂ€ggningstider som Ă€r i fas men ocksĂ„ sĂ„ att vi kan bli sĂ„ digitala som vi borde vara.
SÄ sent som i juni 2023 presenterade Bergsstaten en ny rutin: Handlingar för bearbetningskoncessioner ska nu lÀmnas in bÄde digital och fysisk form.
Just det analoga Àr en större flaskhals Àn en utomstÄende kan ana för Kjellson och hennes medarbetare. Minerallagen som spelar huvudrollen i Bergsstatens verksamhet Àr en gammal lagstiftning och medför en del hinder.
â Vi Ă€r skyldiga att delge alla berörda sakĂ€gare vid ett undersökningstillstĂ„nd och det kan röra sig om flera hundra. Det innebĂ€r att vi skickar beslutet med post med delgivningskvitto som vi mĂ„ste hĂ„lla reda pĂ„ och pĂ„minna om. Det kan man ju fundera pĂ„ om det Ă€r vettig arbetstid för 13 medarbetare att rĂ€kna papperskvitton, sĂ€ger Kjellson.
â Sen Ă€r det ju jĂ€tteviktigt att alla som berörs fĂ„r ta del av beslutet, men kanske kan det ske pĂ„ ett annat sĂ€tt.
Under förra Äret kunde Bergsstaten till sist upphandla en tjÀnst som hanterar utskicken sÄ de anstÀllda kan Àgna sig Ät andra uppgifter.
För de allra flesta svenskar Àr förmodligen bÄde SGU och inte minst Bergsstaten relativt anonyma verksamheter. Men de har bÄda viktiga uppdrag gÀllande anvÀndandet av naturresurser i Sverige.
SGU:s kÀrnuppdrag kan beskrivas som att tillhandahÄlla geologisk information för samhÀllets behov, verka för ett hÄllbart nyttjande av landets mineralresurser samt frÀmja hÄllbar tillvÀxt och företagande inom mineralsektorn.
Bergsstaten Ä sin sida har i uppdrag att pröva ansökningar om undersökningstillstÄnd och bearbetningskoncessioner. Liksom andra rÀttsliga prövningar ska den vara oberoende.
â För Ă€ven om minerallagen Ă€r en frĂ€mjande lagstiftning Ă€r det tydligt att inte vem som helst ska kunna fĂ„ en bearbetningskoncession, sĂ€ger Helena Kjellson.
I en myndighetsanalys av SGU gjord av Statskontoret pÄ uppdrag av regeringen pÄpekades att Bergsstatens oberoende behöver förtydligas, bland annat föreslogs att BergmÀstare inte ska sitta i SGU:s ledningsgrupp.
â Att jag inte lĂ€ngre Ă€r en del av myndighetens ledningsgrupp Ă€r ett direkt utfall av rapporten. DĂ€remot behöver jag fortfarande fĂ„ information frĂ„n deras möten. DĂ€r försöker vi hitta ett smidigt sĂ€tt att jobba framöver, sĂ€ger Kjellson.
VÀrt att notera hÀr att Statskontoret inte undersökt om Bergsstatens oberoende pÄverkats av den ordningen och inget som pÄtrÀffats tyder pÄ det.
â Min och generaldirektörens bedömning Ă€r att det inte förekommit nĂ„gon pĂ„verkan. Och den största risken Ă€r att det kan uppfattas sĂ„ av den oinsatte. SĂ„ för att undanröja alla sĂ„dana funderingar har vi gjort sĂ„ hĂ€r.
Samtidigt pekar ocksÄ Statskontoret pÄ Kjellsons, som dÄ var vikarie, bakgrund som avdelningschef pÄ SGU.
Ser du ingen risk att du Àr fÀrgad av din bakgrund med 14 Är pÄ SGU, av det som sitter i vÀggarna kanske?
â Jag tror att min bakgrund som jurist gör det lite enklare att skilja pĂ„ det. Vi Ă€r Ă€ndĂ„ skolade att skilja mellan vĂ„r person och vĂ„r yrkesroll. Jag kĂ€nner mig Ă€ndĂ„ vĂ€ldigt trygg i det, sĂ€ger Kjellson och fortsĂ€tter:
â Plus det faktum att jag under de senaste Ă„ren jobbat med grundvatten- och miljöfrĂ„gor som i mĂ„ngt och mycket kan komma att stĂ„ emot mineralintressen, nĂ„got som kan vara en intern mĂ„lkonflikt inom SGU. Det gör att risken kĂ€nns mindre.
Som bergmÀstare kommer Helena Kjellson med stöd av minerallagen och sina medarbetare att besluta om koncessioner för mineralbrytning dÀr gruvföretagens intresse kan stÄ helt motsatt intresset för rennÀring eller bevarande av natur. En situation som inte minst under Kallakprocessen visat prov pÄ stora konflikter.
â Du har helt rĂ€tt i att de alltmer stĂ€lls pĂ„ sin spets. Jag var ner som Ă„hörare i KallakĂ€rendet i högsta förvaltningsdomstolen.
â Det var vĂ€ldigt spĂ€nnande att höra och det bli mycket kĂ€nslor förstĂ„s frĂ„n alla. Det stĂ„r vĂ€ldigt klart att det Ă€r viktiga frĂ„gor för de samebyar som berörs och dĂ„ mĂ„ste man ocksĂ„ acceptera att det Ă€r kĂ€nslosamt, sĂ€ger Helena Kjellson och fortsĂ€tter:
â Men i vĂ„r prövning ska vi inte styras av vĂ„ra kĂ€nslor utan det blir att göra avvĂ€gningar utifrĂ„n de regler vi har att följa och försöka göra det sĂ„ objektivt som möjligt.
Kjellson hÀnvisar till ett regeringens beslut att ta om prövningen av en gruva i Kyrkberget.
â Det beslutet ger en viss vĂ€gledning i hur man aska bedöma riksintressenas storlek, men egentligen inget om tyngden bakom varje riksintresse. Men det Ă€r en teknikalitet som Ă€r viktig och all vĂ€gledning Ă€r vĂ€lkommen.
Just nu ligger LKAB:s gruvplaner för jĂ€rnmalmsfyndigheten som kallas PĂ€r Geijer, som dessutom innehĂ„ller stora mĂ€ngder sĂ€llsynta jordartsmetaller, pĂ„ Bergsstatens bord. Ăven hĂ€r stĂ€lls intressekonflikterna pĂ„ sin spets dĂ„ Gabna sameby menar att en gruva dĂ€r skulle skĂ€ra av deras sista flyttled mellan vinter och sommarbete. LKAB Ă„ sin sida menar att det finns en vĂ€g framĂ„t. BergmĂ€staren vill av förklarliga skĂ€l inte föregĂ„ processen.
Men hur ska man navigera de hÀr frÄgorna som blir allt smalare och smalare dÀr det börjar komma ultimatum?
â Man kan konstatera att det Ă€r svĂ„ra frĂ„gor och att vi inte Ă€r ensamma i dem. Vi ska faktiskt höra lĂ€nsstyrelsen som har betydligt större kunskap Ă€n oss i framförallt rennĂ€ringsfrĂ„gor. SĂ„ det har Ă€ndĂ„ minerallagen riggat för. Ăr vi Ă€ndĂ„ inte överens sĂ„ mĂ„ste vi hĂ€nskjuta frĂ„gan till regeringen.
Vilket för oss tillbaka till Kallak. En process som av gruvvÀnliga beskrivit som förödande för svensk gruvnÀring och som kritiserats hÄrt Àven frÄn gruvmotstÄndare, splittrat lokalpolitiker och som Ànnu inte trots beviljad koncession har fÄtt ett rÀttsligt slut.
Vilka lÀrdomar finns att dra frÄn Kallak tror du?
â Jag tror inte att processen blivit positiv för nĂ„gon. Men det allra mesta i den har utspelat sig före min tid, sĂ„ jag har försökt sĂ€tta mig in i alla svĂ€ngar hit och dit. Och man kan konstatera att det Ă€r vĂ€ldigt mĂ„nga svĂ€ngar, sĂ€ger Kjellson.
â Men det Ă€r vĂ€l kanske framförallt regeringen som fĂ„r fundera pĂ„ hur man vill ha instansordningen framöver, om man tĂ€nker sig se över minerallagen nĂ„gon gĂ„ng.
Bör det göras?
â Ja det tycker vi. Kanske inte frĂ€mst pĂ„ grund av det. Men det Ă€r en gammal lagstiftning dĂ€r det finns mĂ„nga udda inslag som gör vĂ„r handlĂ€ggning svĂ„rare Ă€n vad den behöver vara.
RÀknar du med att vara förutsÀgbar i din roll som bergmÀstare?
â Jamen absolut, det Ă€r vĂ€l ett uppenbart mĂ„l.
SÄ du Àr inte beredd att gÄ utanför ramarna?
â Nej.
BÄde i Europa och i Sverige ritas kartan om i samband med satsningar pÄ en grön omstÀllning och fler mineraler har listats som kritiska. Under nÀsta Är vÀntas EU-lagen Critical Raw Materials Act bli verklighet. Men för Bergsstaten verkar det faktiskt i det stora hela vara "business as usual".
â Eftersom vi gör prövningar utifrĂ„n lagstiftning som Ă€n sĂ„ lĂ€nge inte har förĂ€ndrats. SĂ„ oavsett grön omstĂ€llning eller inte sĂ„ Ă€r syftet med minerallagen detsamma. Den Ă€r till för att det Ă€r viktigt att nĂ€r vi hittar malm och mineral sĂ„ ska vi med skĂ€lig hĂ€nsyn till naturen och andra intresse ocksĂ„ kunna utvinna den. Det kvarstĂ„r ju oavsett hur man ser pĂ„ behovet idag och vad produkten ska anvĂ€ndas till.
â DĂ€remot blir vi ju en viktig myndighet för aktörer som driver den hĂ€r utvecklingen och det pĂ„verkar oss ju pĂ„ sĂ„ vis att trycket ökar, bĂ„de vad gĂ€ller faktiska Ă€renden och behovet av information.