I snitt fick svenska elever som inte gått i förskola 442 poäng på matematikprovet. Långt under OECD-snittet på 494 poäng. Resultaten förbättras dock desto längre eleverna har gått i förskolan. De som gått i upp till ett år fick i snitt 472 poäng och de som gått i förskola ännu längre fick 489 poäng. Det vill säga mycket närmare den internationella nivån.
En del av skillnaden går att förklara med socioekonomiska faktorer som att barn till högutbildade föräldrar i högre grad går i förskolan än andra barn. Men även när OECD räknar om resultaten för att väga upp för elevernas olika förutsättningar så skiljer det fortfarande 32 poäng mellan elever som inte gått i förskola och de som gjort det i mer än ett år. Även Skolverket hänvisar till förskolans positiva effekt på Pisaresultaten.
I förskolan arbetar vi med matematik – dvs barnen ska utveckla sin förståelse för rum, form, läge riktning, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring. Barnen ska utveckla sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar.
I förskolan har vi idrott/hälsa – dvs barnen ska utveckla sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och välbefinnande.
I förskolan har vi svenska – dvs barnen ska utveckla nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra. Barnen ska utveckla intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner.
I förskolan har vi naturvetenskap och teknik – dvs barnen ska utveckla intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Utveckla sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen.
Detta är ett litet axplock ur förskolans läroplan. I praktiken så strävar förskolan mot dessa mål via leken, samlingar, språklekar, rim och ramsor, spel, experiment, matematiska övningar och tankenötter, rörelselekar, sång och dans och samtal vid blöjbyte, matsituationen, lässtunden, matsituationen, vid av och påklädning och i pysselverkstaden. Vid användandet av digitala hjälpmedel, utflykter i skog/natur/staden, pedagogiska samtal/reflektioner och diskussioner med barnen, skapande övningar med bild och form och så vidare.
Pedagoger och lärare i förskolan gör ett fantastiskt arbete och lägger grunden för lärandet. Om personalen i förskolan får bra förutsättningar med rimlig storlek och bra sammansättning på barngrupperna, bra lokaler och tid för planering, reflektion och dokumentation – så ger det framtida elever en bra förutsättning att sedan lyckas i skolan. Att satsa på att alla barn får rätt förutsättningar från början, redan i förskolan, är väl investerade pengar. Bodens politiker, ta chansen och besök en förskola! Om inte på Förskolans dag den 21 maj – så vilken annan dag som helst under året!