Insändare: Dämpa förväntningarna om det gröna vätgas-stålet

Planerna på vätgas-stål i Norrbotten ifrågasätts nu av forskare, ur miljösynpunkt och sett till det gigantiska elbehovet. Tekniken är också helt oprövad. Effekten på global koldioxid är helt försumbar. Det är läge att dämpa förväntningarna så att debaclet med Stålverk-80 inte upprepas.

Om LKAB ställer om hela sin produktion från järnmalmspellets till vätgasbaserad järnsvamp, kan de globala utsläppen av koldioxid minska motsvarande två tredjedelar av Sveriges totala utsläpp. Detta är Hybrits egna uppgifter, och förutsätter att LKAB:s kunder globalt lägger ned sina masugnar och installerar elektriska ljusbågsugnar.

Hela Sverige står för cirka 0,15 procent av de globala utsläppen. Två tredjedelar av detta blir 0,1 procent. Om LKAB till år 2045 lyckas ställa om helt till järnsvamp minskar således de globala utsläppen av koldioxid med 1 promille (0,1procent) räknat i 2021 års nivå. Sannolikt är det mindre, eftersom Hybrit knappast beaktat att de nya ljusbågsugnarna hos LKAB:s utländska kunder kommer att drivas av fossil elkraft. 

Förhoppningen är att stora globala gruvbolag ska kopiera LKAB/Hybrit koncept och också börja leverera järnsvamp. Det är naivt och faller på att det inte går att få fram de gigantiska mängder elkraft som krävs med solceller och vindkraft. Oaktat att LKAB står för 80 procent av EU:s produktion av järnmalm, så är det endast 1procent globalt.

Inte ens i det glesbefolkade norra Sverige kommer det att gå att få fram 70 TWh extra elkraft med väderberoende och helt oplanerbar vindkraft. Tanken om balansering/lagring av elkraft med vätgas i bergrum, är helt oprövad teknik.

Faktum är att Hybrit/LKAB inte ens vet om vätgasreduktion av järnmalm är tekniskt möjlig i industriell skala. Det är det man försöker utröna med pilot-anläggningen i Luleå. Inget investeringsbeslut är fattat om att bygga den storskaliga anläggningen i Gällivare. Beslut kommer eventuellt år 2023.

H2 Green Steel tycks dock inte behöva någon forskning/utveckling för att etablera ett helt nytt vätgas-stålverk i Boden i produktion år 2024. I Ny Teknik den 21 juni konstaterar SSAB:s utvecklingschef Martin Pei torrt: ”Andra får svara på vad de vill ta för risker.”

Stålverk-80 var planer som gick i stöpet trots att det handlade om beprövad teknik. Kunskapsläget om vätgas-stål är ännu i sin linda. Det är på sin plats att dämpa förväntningarna och tillföra ett stort mått realism i den euforiska samhällsplanering som nu pågår.