Jag är född i Sverige och sjukpensionerad i unga år efter ett sammanbrott följt av några välriktade sparkar i magen från arbetsförmedling och försäkringskassa.
Jag har inga skatteskulder, betalningsanmärkningar och är ostraffad. Studielånet betalar jag av med matpengar.
Medel till ordentlig värme inomhus om vintern, nödvändiga mediciner och tillräcklig läkarvård saknas.
Svensk medborgare är jag inte längre annat än på papper och hoppet om att en dag åter få ta del i samhället är dött.
Nu när en grupp människor dykt upp som regeringen alldeles tydligt varmt värnar om och vill satsa på hoppas jag verkligen att det både fullföljs och görs ordentligt. Detta så att vi i framtiden inte står med hundratusentals nya medborgare i samma sits som jag. Människor som dessutom redan är traumatiserade av krig och förföljelse.
Till alla flyktingar kan jag väl bara säga ”Välkomna till Sverige, de tusen svekens land. Hoppas er ljusnande framtid inte blir lika dimmig som min!”