Nu är tiden här då elever och lärare avrundar läsåret och går på ett efterlängtat sommarlov.
Visst låter det härligt på något sätt, att få bli uppmärksammad, bekräftad och firad för allt man lärt sig som elev eller lärt ut som lärare under läsåret?
Helt sedvanligt så uppmärksammas alltid lärarna och de blir ofta avtackade av elever och föräldrar med ”blommor och blad”, eller mer eller mindre värdefulla gåvor. När sista strofen av ”Den blomstertid nu kommer eller ”Idas sommarvisa” klingat ut går lärarna hem till ett långt sommarlov med ledighet.
Jag kan inte låta bli att sända en tanke till några av skolans hjältar – våra fantastiska fritidspedagoger, som tyvärr oftast blir helt bortglömda i dessa sammanhang. Fritidspedagogerna som kommer först på morgonen, redan kl 06 öppnar upp fritids för alla elever vars föräldrar strävsamt åker till sina arbeten tidigt om morgnarna. De tar då hand om våra barn, ser till att de får frukost och en fin start på dagen.
När skoldagen börjar går fritidspedagogerna in i klasserna och är behjälpliga med allt från undervisning till stöd och hjälp till elever med särskilda behov. På rasterna är de rastvakter och ser till att det är lugnt på skolgården, hjälper elever som gjort sig illa och avstyr bråk mellan elever. När skoldagen tar slut är det fritidspedagogerna som tar över omvårdnaden och pedagogiken för våra barn till dess alla strävsamma föräldrar hämtar hem sina ”telingar”, ibland så sent som kl 18.00. Där lär våra barn allt från obligatoriska skolämnen till mjuka värden såsom värdegrunder och vanligt ”hyfs” hur man beter sig i grupper och mot varandra.
Vad händer med våra fritidspedagoger så sista strofen av ”Den blomstertid nu kommer” klingat ut? Ja, inte är det någon som tackar dem för läsårets alla aktiviteter, inte är det någon av dem som får någon blomsterbukett att glädjas åt. De fortsätter sitt arbete då lärarna gått hem. De tar hand om våra barn på fritids, de röjer upp och organiserar inne på skolan och fritids. De tar hand om våra barn hela sommaren men turas om att för några få veckor ha semester.
De har aldrig sommarlov, läslov, jullov, eller påsklov, de står där troget på skolans fritids och tar hand om våra barn. De är först på skolan på morgonen och sist så låser de dörrarna på kvällarna.
De fortsätter att vara skolans hjältar resten av året. Jag tycker att dessa fantastiska fritidspedagoger förtjänar större uppmärksamhet och bättre uppskattning – något vi alla kan tänka på till nästa gång vi sjunger Idas sommarvisa.