Tänk att vi hyresgäster i boendeformen hyresrätt ska straffas därför att vi är ett nödvändigt ont.
Det är tänkt att vi likt schackpjäser ska flyttas omkring mellan olika erbjudanden inom det äldre bostadsbeståndet.
Vi – som inte har ekonomiska förutsättningar att kunna bo i nyproducerade lägenheter – erbjuds platser i något som inte finns.
LKAB och kommunen har inte planerat samhällsflytten på ett professionellt sätt. Det saknas en röd tråd i upplägget och följden blir att vi hyresgäster i Malmberget straffas med alla möjliga absurda lösningar.
Vi hyresgäster strävar inte att få miljonersättning. Vi vill endast ha råd att bo och leva ett bra socialt liv.
Att skylla på att det inte finns nedskrivna regler för en lösning av en sådan situation, som den vi nu upplever, är ett tecken på att varken staten eller LKAB – när det gäller de olika boendeformerna – är mån om att hitta en lösning i rättvisans tecken.
Att vi nu tvångsförflyttas från en invand social boendemiljö till något som vi inte vill ha, är ett agerande som staten, LKAB och kommunen tydligen är överens om.
Det är tydligen vi boende i hyresrätt som ska betala notan.
För mig som hyresgäst i Malmberget känns det som om jag tillhör de stora förlorarna i denna samhällsomvandling.
Vi är utlämnade till marknadens giriga fingrar, utan att någon bryr sig. Detta med statens, LKAB:s och kommunens samtycke.
Tvångsflyttning av människor borde vara en svunnen tid tycker jag och känner fasa inför den framtid som erbjuds oss vid samhällsflytten.
Tvingas jag att flytta då är det nyckel mot nyckel som ska gälla, när det inte finns annat att erbjuda som passar min börs och mitt nya påtvingade sociala liv.