Norrbotten behöver flera sociala företag! I Norrbotten har endast en kommun antagit en policy för sitt engagemang för sociala företag.
Policyn visar på ett ställningstagande och en ambition.
Men det räcker inte bara med att vilja, utan det krävs också handling och inse att det innebär ett långsiktigt engagemang.
Men vad är sociala företag, vilka jobbar i ett sådant företag och hur är deras relation till samhället och till medarbetarna? Enligt Tillväxtverkets definition beskrivs de sociala företagen enligt följande.
De driver näringsverksamhet – producerar varor och säljer varor och/eller tjänster.
- De har som övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle.
- De skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande eller avtal.
- De återinvesterar i huvudsak sina vinster i den egna eller liknade verksamheter.
- De är organisatoriskt fristående från offentlig verksamhet
I Norrbotten finns cirka tio företag som kan sägas vara ett socialtföretag utifrån definitionen ovan. Fyra av dessa har startat som utbildningar på Sunderby folkhögskola.
Redan 2000 startade det första företag som fortfarande är aktiv och det är Kooperativ Valborg. Behovet och möjligheterna att utveckla ytterligare företag finns. En ständig förfrågan från såväl arbetsförmedling, försäkringskassa och framförallt personer i hela Norrbotten som i dag inte får möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden och jobba 100 procent av sin förmåga.
För att det ska kunna bli flera sociala företag behövs det en tydlig viljeinriktning från samhället med stöd och förståelse från näringslivet. Vi vet i dag utifrån en socioekonomisk kalkyl att en investering i ett socialt företag är lönsam redan första året.
Men det handlar också om att inse att dessa företag kommer att behöva en stödstruktur som kan liknas vid en branschorganisation som kan vägleda och ge stöd i juridiska, organisatoriska och arbetsgivarfrågor. Denna stödstruktur finns redan, men det är en bransch som inte har sådana intäkter att de kan bära dess kostnad fullt ut.
Det investeras i alla kommuner för att få nya företagsetableringar. Årligen rankas den kommun som är mest företagsvänlig och har bra företagsklimat. Men planer att bidra till starten av sociala företag verkar saknas.
För att det ska bli fungerande sociala företag behövs det handledare. Det är personer som har kunskap om ledarskap, företagandes villkor. Men den kanske viktigaste egenskapen är att kunna vara medmänniska för att vara ett stöd de dagar då kanske sjukdomen gör sig påmind.
Många funktionshindrade går hemma och mår dåligt, vilket vi vet kostar oerhörda summer för alla parter och inte minst för den enskilda individen.
Vad är alternativet till att starta fler sociala företag? I alla kommuner finns olika aktiviteter och dagverksamhet, Så det finns redan verksamheter där samhället har ett engagemang, men det saknas en viktig del vilket framgår av flera utredningar och forskningsrapporterna och det är möjligheten till verkligt inflytande och delaktighet. Att få bidra och få lön än att få bidrag.
Förslag till handlingsplan för kommunerna:
- ta fram en strategisk plan för socialt företagande (utbilda förtroendevalda och tjänstemän)
- upprätta en investeringsbudget för socialt företagande
- årligen avsätta medel för företagen och stödstrukturen som kan ge stöd till företagen och handledarna för en långsiktigt hållbar verksamhet
Nu vill vi se handling. Vilken kommun är bäst på socialt företagande i Norrbotten 2014?
Vi har erfarenhet att utveckla en verksamhet från idé till en aktiv verksamhet.
Vi vill tillsammans fortsatta arbetet - det här är ett samarbetsprojekt med många aktörer.