En del av oss som jobbar i vårdyrken drabbas av utbrändhet när vi är 60 +. Hur är förståelsen för detta fenomen?
Åtgärderna är i så fall att gå ner i arbetstid eller bli långtidssjukskriven. Vi har vårdat andra människor med intresse, kunskap, inlevelse och engagemang.
Behovet av att dra ner på tempot blir uppenbart hos många av oss. Å andra sidan vilar man i sin erfarenhet och är trygg i den. Detta inger vårdtagarna i sin tur en värdefull trygghet och ett lugn.
Därför borde arbetsgivare och beslutsfattare tänka om och tänka nytt. Helt enkelt börja värdesätta den erfarenhet, den äldre personalen skaffat sig under ett helt yrkesliv.
Ett förslag är att införa flexibel pensionsålder med full eller delvis full lön. Det skulle innebära att äldre går in som mentorer åt nyanställda och vikarier. Personal med många år på nacken kan därigenom se fram emot nya arbetsuppgifter, och mindre fysiskt tunga arbetsmoment.
Det vore ett sätt för arbetsgivaren att ta tillvara kompetens, samtidigt som det signalerar att kompetensen är viktig och värd att ta tillvara. I stället för att den som går i pension ersätts med vem som helst oavsett vilken erfarenhet den personen har.
Åtgärder bör sättas in av arbetsgivaren då det snart kommer att saknas massor med personal inom vårdyrkena. Folk vill inte ens utbilda sig inom detta område längre.