Knappt har ”Den blomstertid...” klingat ut i snövädret innan vi föräldrar fick ett slag i ansiktet av skolan. I brevet från rektorn på Karesuando skola, dit vår dotter välkomnades till sexårsverksamheten, informerades vi förvånade föräldrar om att elever i sexårsverksamheten inte är berättigade till skolskjuts.
Detta innebär att då vår dotter, som är fem år då läsåret börjar, efter att sett sina äldre syskon stiga på skolskjutsen får ta sin väska och gå ner till Europaväg 45 där en stor del av den tunga trafiken till Nordnorge går, passera en korsning med dålig sikt där bland annat östeuropeiska långtradare dundrar fram i 80 km/h.
Därefter får hon följa den smala Europavägen som vare sig har gångbana, trottoar eller vägren, under en dryg kilometer till skola i mörker och snö, där hon måste korsa vägen till skolan. Det är en väg vi bedömer så farlig att vi inte låter våra äldre barn gå eller cykla där.
Vid kontakter med skolans rektor och kommunens skolskjutsansvarige bemöts bara våra oroliga frågor med att ”vi bara uppfyller politiska beslut”. Och ”då sexårsverksamheten ej är en enligt lag obligatorisk verksamhet är inte kommunen enligt lag skyldig att anordna skolskjuts”. Att bussen redan går eller att vägen är farlig spelar ingen roll. Vår dotter får inte åka med.
Är det så här Kiruna kommun ser på sina minsta? Då börjar jag bli osäker på om jag och min familj vill vara del av den kommunen längre.