Nyligen stod det klart att den officer som avlivade en skabbräv med tjänstevapen varnas av Försvarsmaktens Personalansvarsnämnd. Det är tydligen inte tillåtet för militär personal att nyttja tjänstevapen till det ändamålet. Även om handlingen i sig var fullt laglig och enligt civila etiska regler gällande ett sjukt, döende djur med en mycket smittsam sjukdom. Beslutet är problematiskt ur en djuretisk syn.
I jaktförordningen regleras hur skadat eller sjukt vilt som påträffas får avlivas. Grundregeln för allt avlivande av djur, oavsett om det sker vid jakt eller för avlivning för att förkorta dess lidande efter exempelvis en trafikolycka eller om djuret på annat sätt är svårt sjukt eller skadat, är att djuret inte får åsamkas onödiga plågor vid själva avlivningen. Valet av metod för avlivning skall anpassas efter djurets storlek och personens kunnande. En person med tillräckliga kunskaper kan sticka ett rådjur, men det anses olämpligt och är i vissa fall farligt på älg. En hare eller tjäder kan avlivas med ett fälgkors eller ett väl placerat slag mot huvudet osv.
Ponera att en officer är med om en viltolycka under tjänstetid. Djuret, en älg i det här fallet, påträffas oförmögen att lämna platsen vid vägrenen till följd av skadorna. Officeren har i fallet tillgång till vapen och ammunition för att snabbt kunna avliva djuret på nära håll med snabb död som följd. Men Försvarsmaktens syn på det hela är att denne istället skall lämna djuret i vägrenen i upp mot 1-2 timmar i väntan på polis (som i sin tur får använda ett sämre lämpat tjänstevapen för avlivning) eller eftersöksjägare. Alternativt välja att riskera att begå djurplågeri och med vad som i övrigt finns tillgängligt försöka avliva djuret, fälgkors, kniv (om nu inte även av kronan tilldelad kniv är förbjuden att använda vid avlivning).
Det är oanständigt att en myndighet frånser det etiska i handlandet, etiken som en annan myndighet satt i pränt och idkar tillsyn kring, etiken som i alla övriga fall anses vara en viktig riktkäpp för personal vid Försvarsmakten.