Fram för folkförsvar

Totalförsvar. Ett land som inte planerar anfallskrig bör försvara sig med ett folkförsvar menar insändarskribenterna.

Totalförsvar. Ett land som inte planerar anfallskrig bör försvara sig med ett folkförsvar menar insändarskribenterna.

Foto: Linnea Bergenudd

Insändare2016-03-03 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det förefaller som om de flesta svenskar i dag insett att det var ett misstag att lägga ner värnplikten. Opinionen har svängt från en tro på evig fred och på att, i händelse av ofred, låta dem som eventuellt är intresserade av uppgiften, försvara landet, till en insikt om att värnplikten är överlägsen som försvarsform för ett litet land.

Den statsledning som avser att använda sina väpnade styrkor för att utkämpa anfallskrig skall inrikta sig på en värvad krigsmakt men ett litet land som bara vill använda sin försvarsmakt till att just försvara det egna territoriet skall definitivt göra så med hjälp av ett folkförsvar.

En stormakt går i krig med hjälp av högteknologi och yrkessoldater för att anfalla och tillskansa sig strategiska fördelar i form av land eller råvaror med målet att behärska sin omvärld och trygga det egna landets fortlevnad. Syftet med folkförsvaret och det lilla landets krigföring är att vinna freden genom att visa för alla motståndare att det kommer att kosta för mycket att anfalla oss.

Utvecklingen sedan folkförsvarets nedläggning har visat att Sverige i dag har en försvarsmakt som getts uppgiften att försvara det egna territoriet men som har en organisation och ett personalförsörjningssystem som är en klen kopia av en stormaktsarmé vars uppgift är att anfalla och besegra, inte försvara och avskräcka – med andra ord ett system­fel.

Vid sidan av det militära försvaret måste ett uthålligt och avskräckande försvar av vårt land också inbegripa civila, ekonomiska och psykologiska aspekter. Oavsett hur väl våra stridskrafter eventuellt fungerar kommer vi snabbt att besegras om vi inte kan ta hand om vår befolkning i ett krisläge. Både flyktingkrisen hösten 2015 och diverse påfrestningar på samhället som skogsbränder och översvämningar har på senare tid visat att nationen Sverige i dag inte har förmåga att ta hand om sina medborgare i ett krisläge.

Statens främsta uppgift är att trygga medborgarnas fred, säkerhet och välmående och oförmåga att göra så kommer att utnyttjas av dem som vill ändra på vårt sätt att leva genom att man tillhandahåller alternativa styrelseformer och utmålar dem som bättre. Om vi skall kunna behålla vår frihet och vårt demokratiska styrelseskick krävs att medborgarna får ett kvitto på att staten tar sina åtaganden mot medborgarna på allvar och för detta krävs mer än någonsin inte bara ett militärt försvar utan i minst lika hög grad ett fungerande civilt sådant.

En stat som inte kan ta hand om sina medborgare kommer att förlora sin legitimitet i folkets ögon, något som kan komma att utnyttjas av dem som inte vill att Sverige skall vara ett självständigt och demokratiskt land och den utvecklingen förefaller inte särskilt lockande.