Grön omställning till ett högt pris för ortsborna

Malmbergets centrum.

Malmbergets centrum.

Foto: Läsarbild

Insändare2023-09-22 08:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Industrialiseringen av Sveriges järnmalmsproduktion startade på allvar 1888, när järnvägen nådde Malmberget. Nu 135 år senare vill LKAB starta världens första fossilfria produktion av järnsvamp i Malmberget, här där vaggan till gruvföretagets framgångar finns.
Men till vilket pris?
De flesta känner till att i Kiruna flyttar LKAB staden. Trots att bara en tredjedel av staden egentligen berörs, har budskapet om ”den stora stadsflytten” spridits av oinitierade media runt om i världen. 
Samtidigt är det inte många som känner till att i princip hela Malmberget utraderats. Ett samhälle som på 1980-talet var den största orten i Gällivare kommun med drygt 10 000 innevånare. Ett välmående, trivsamt samhälle med välutvecklad samhällsservice och handel. Här fanns bland annat länets största idrottsförening, Malmbergets AIF som levererat mängder med idrottsframgångar på hög nationell nivå. Här fanns även rikt kulturliv med Tuoddargruppen, JP Nyströms och mängder av andra kulturpersonligheter. Många av innevånarna arbetade i LKAB och var stolta över ”bolaget”. Så är det inte längre.
 

Allt detta har slagits i spillror, trots att LKAB hela tiden basunerat ut sitt mantra; Utveckling före avveckling.
Idag står vi här med en kommun med stora problem. Ersättningen från LKAB räcker inte till för att ersätta det som rivits i Malmberget. Bostadsbristen är stor. Delvis därför att LKAB inte hinner bygga nytt i samma takt som företaget river i Malmberget. Samtidigt som FlyIn/FlyOut-entreprenörer driver upp priserna och köper många av de fastigheter som blir tillgängliga på marknaden. Tyvärr väljer därför alltför många att flytta från kommunen.
Bristen på arbetskraft är också ett stort problem ute i samhället, inte minst inom kommunens kärnverksamheter. Även för många småföretag är detta ett jätteproblem. Grillkiosker, handel och olika serviceinrättningar tvingas begränsa sina verksamheter. De flesta småföretag anger bristen på personal som det största hindret för utveckling. 
En starkt bidragande orsak till arbetskraftsbristen är att många lockats till att börja arbeta hos gruvjättarna som erbjuder betydligt högre löner än vad samhället i övrigt mäktar med.
Vilket är priset som lokalbefolkningen måste betala för gruvindustrins satsningar på den ”gröna omställningen”.

Ps. Enligt egen utsago satsar LKAB 20,9 miljarder på samhällsomvandlingen i Kiruna. Motsvarande siffra i Malmberget/Gällivare är 7,8 miljarder. Ds.