Hjälp får kosta

Prata om det. Genom tystnad i svåra frågor bedriver vi SD-polik skriver Mikael Mörtling, lokalpolitiker i Kalix.

Prata om det. Genom tystnad i svåra frågor bedriver vi SD-polik skriver Mikael Mörtling, lokalpolitiker i Kalix.

Foto: Luca Zennaro

Insändare2015-08-18 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

”Nä nu skiter jag i det här” tänkte jag i bilen på väg till jobbet.

Jag som är fritidspolitiker i Kalix för Socialdemokraterna känner att jag inte längre kan bedriva valrörelse åt SD! På vilket sätt anser jag då att jag gjort det?

När vi ser människors frustration över vad som händer i landet, nu senast på IKEA i Västerås, måste vi nog åtminstone ta till oss vad de känner. Naturligtvis söks syndabockar och gärna generaliseringar. Vi människor är sådana av naturen. Ingenting förenar så bra som en gemensam fiende. SD har satt agendan och fört upp flyktingfrågan på en nivå där åtminstone jag inte anser att den hör hemma. Men det är inte upp till mig att bestämma vad som diskuteras kring våra köksbord. Som socialdemokrat är min grundvärdering att hjälpa de utsatta och det får kosta. Men gör vi detta genom att tiga och överlåta arenan till de som har de snabba och enkla lösningarna?

Genom att tiga anser jag således att jag bedriver SD politik.

För att ytterligare spä på det kontroversiella så säger jag rent ut att jag är nationalist! Kanske inte den typen av nationalism som SD förespråkar utan mer att jag är stolt över Sverige. Vi KAN hjälpa, bara en sån sak! Visste ni förresten att Kalix är Sveriges bästa kommun att leva i? Om jag inte hade de åsikter jag just beskrev tror jag inte att jag skulle vara en särskilt bra fritidspolitiker.

Jag är rädd för är att många av oss fritidspolitiker och politiker är oroliga för opinionen på ett sätt som inte är till fördel för demokratin. Känslan är ibland att man är mer rädd om vad partikamraterna skall tycka än väljarna. Vi MÅSTE ta diskussionen, vi MÅSTE svara på väljarnas frågor, vi MÅSTE tillse att vi har faktaunderlag.

Som fritidspolitiker är det också min plikt att vid vissa tillfällen ta obekväma beslut. Med det menar jag att det inte bara är så att det är obekvämt för väljarna utan även för oss förtroendevalda. Politiker är inte till för varandra utan för att utveckla samhället för alla.

Vill väljarna veta vad invandring kostar måste vi svara! I samma svar kan vi då även föra fram vår politiska synpunkt och på så vis få ut vår politik. Inte genom att tiga…

Vi måste tillse att de som behöver hjälp får det även om det måste ske med tvång och lagstyrning. SD säger att livbåten är full och vi övriga har inte underlag som kan påvisa motsatsen.