Var 15:e sekund tvingas en person fly sitt hem i Syrien. Totalt är över sex miljoner människor på flykt och en majoritet av flyktingarna befinner sig i grannländerna. Organisationer som Kvinna till Kvinna stödjer i Irak, Libanon och Jordanien gör allt de kan för att hjälpa syriska flyktingkvinnor som anländer.
Våra kontakter rapporterar om att kunskapen om flyktingkvinnornas speciella behov ofta är otillräcklig bland humanitära organisationer och givare vilket betyder att de inte får den hjälp de behöver.
När människor befinner sig på flykt och samhällen faller sönder sätts ofta traditionella könsroller ur spel. Det är både en risk och en möjlighet. En risk därför att konservativa krafter växer sig starkare på bekostnad av kvinnors mänskliga rättigheter, men också en möjlighet att förändra diskriminerande könsrollsmönster och maktförhållanden inom familjen. Detta är vad som nu sker i många syriska flyktingfamiljer. Givare och hjälporganisationer måste vara medvetna om att de här omständigheterna kan uppstå och se till att deras stöd inte motverkar kvinnors mänskliga rättigheter.
Kvinnoorganisationer i Irak, Jordanien och Libanon vittnar om att rädslan för att bli våldtagen av väpnade grupper är en av de vanligaste anledningarna till att kvinnor flyr. Dock upphör inte våldet mot kvinnor och flickor efter flykten. Snarare ökar risken för våld från en nära partner istället, liksom risken att hamna i människohandlares klor. En stor del av flyktingarna är ensamstående kvinnor och änkor som utöver sitt ansvar för hushållet och barnen, plötsligt blir försörjningsansvariga. Den desperata situationen gör att alltfler unga flickor gifts bort, eftersom föräldrarna upplever att de inte kan garantera barnens säkerhet och försörjning.
Många av de män som flyr känner djup ångest över att ha lämnat sitt land istället för att stanna kvar och kämpa med sina ”bröder”. De är stressade över att inte längre kunna försörja och försvara sin familj. Liksom på Balkan, i Kongo och andra konfliktområden, leder det till att många män utövar sin makt och tar ut sin aggression inom familjen.
När könsrollerna förändras och bristen på säkerhet präglar vardagen blir traditionella värderingar om vad män och kvinnor bör och inte bör göra en slags trygghet i kaoset. Till exempel anses det inte lämpligt att kvinnor går ut själva och ses med främlingar, vilket begränsar deras rörelsefrihet. Konsekvensen blir att det är männen som oftast tar emot ekonomiskt bistånd och får information från myndigheter och hjälporgansiationer, samtidigt som ensamstående kvinnor blir isolerade i sina nya hem och står utan hjälp.
Flyktingkvinnors brist på makt och inflytande påverkar inte bara deras möjlighet att få hjälp. Det hindrar dem också från att delta i beslut som rör deras familjers och i förlängningen, sitt lands framtid. Med 20 års erfarenhet från andra konfliktländer vet vi att det civila samhället spelar en avgörande roll för att stärka kvinnors rättigheter och att bryta deras isolering. Som en av de största humanitära givarna till Syrien har Sverige en viktig röst internationellt. Den svenska regeringen har lyft fram det långsiktiga stödet till syriska kvinnor som en av de viktigaste frågorna.
Det är nu avgörande att Sveriges nya biståndsminister Hillevi Engström tar över stafettpinnen och tillsammans med utrikesminister Carl Bildt i EU-kretsen och andra relevanta fora driver:
• Att humanitärt stöd alltid anpassas efter mäns OCH kvinnors behov.
• Att syriska kvinnor alltid bjuds in till givarkonferenser och liknande fora där behov identifieras och prioriteringar görs.
• Att riktat stöd ges till organisationer som jobbar för kvinnors mänskliga rättigheter i Syrien och grannländerna. Detta är nödvändigt för att stärka syriska kvinnors röster.