Ska landsbygden leva? Ja, enligt Luleå Kommuns 2050-vision: ”Vi ska skapa förutsättningar för levande stadsdelar och byar. Vi kan erbjuda allt från cityliv till landsbygdsliv och det är viktigt att det finns attraktiva alternativ för boende och vistelse i såväl centrum som i stadsdelar och byar. Vi ska stödja lokal utveckling av byar och stadsdelar genom att samverka mellan olika aktörer.”
Hur handlar då kommunens skolmyndighet? Tvärt emot den egna framtidsvisionen. Landsbygdens barn föreslås bussas in till Luleå och Råneå. Små skolor ska stängas. Vem vill då bo och vem vill starta företag i byn? Skolutredningsgruppen menar att det finns en rad fördelar med stora skolenheter såsom lönsamhet, personalrekrytering, elevhälsa samt bättre skolmåltidsorganisation.
Att det skulle bli mera lönsamt att bygga nytt i stan i stället för att reparera och underhålla de gamla landsbygdsskolorna, kan ifrågasättas. Slitaget i stora skolor med fler elever och personal, blir betydligt intensivare än det i små skolor. Även om de små, gamla skolorna kräver omfattande renoveringar. Kommunen äger byggnaderna, alltså kostar de även om de står tomma. Vem vill köpa en skolbyggnad i byn om inte byn ska leva?
Glesbygdsskolor är berättigade till extra statsbidrag. Dessvärre är dessa inte öronmärkta. Kommunerna kan använda bidragen till andra stora hål i sin budget. Så sker ofta också med det ordinarie statliga skolbidraget.
Det blir inte svårare att rekrytera personal till små skolor än till stora. Trivseln i en liten skola är oftast större än i en stor skola. En högstadieskola med tre paralleller är tillräckligt stor för goda valmöjligheter. Fler lärare är ingen garanti för att vuxenkontakten skulle fungera bättre i stora skolor. Tvärt om, den lilla skolan har närmare till elev- och föräldrakontakt! Mindre risk att elever förblir anonyma.
Elevhälsa, specialpedagogik och praktisk- estetiska ämnen fungerar minst lika bra i de små skolorna. Flera små skolor kan till exempel bilda ett rektorsområde. Personalpolitiken blir avgörande! Många lärare tjänstgör gärna i byskolan. Frilufts- och miljöprofil lockar många idag och stämmer bra med framtidsvisionen.
Måltidsorganisationen har varit ett sorgligt kapitel ända sedan centralköken tog över på 70-80-talen. Det finns mycket forskning som visar att skolmåltiden har stor betydelse för elevers studieresultat och hälsa. Nya små, lokala kök kostar, men blir över tid lönsamt för alla parter.
Forskning om studieresultat i små resp. stora skolor i jämförelse visar att i den lilla skolan når eleverna lika bra eller bättre resultat! Jag menar, att inte ta vara på landsbygdens fördelar kan i stället bli en förlust!
Jag stödjer mitt inlägg på bland annat följande titlar: ”Högre betyg med rätt skolmat”: T. Nilsson, Örebro (2012), ”Mätta barn lär sig bättre”, Andersson, Jansson: Livsmedelsverket (2011), ”Skolan mitt i byn”: Glesbygdsverket (2009)