Märklig attityd till privat egendom

OLÅST? Insändarskribenten är frågande till uppfattningen att en stuga på fjället ska vara olåst. Bilden föreställer Kårsavaggestugan som inte är aktuell i samband med den händelse som refereras till i insändaren.

OLÅST? Insändarskribenten är frågande till uppfattningen att en stuga på fjället ska vara olåst. Bilden föreställer Kårsavaggestugan som inte är aktuell i samband med den händelse som refereras till i insändaren.

Foto: Lina Norberg Juuso

Insändare2016-03-08 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

”Vem låser en stuga mitt ute på fjället? Man var stressad och tänkte att nöden inte har någon lag, även om det bär emot att förstöra någons egendom.”

Citatet kommer från en artikel i NSD den 29 februari som handlar om en vådaskjutning väster om Ritsem där en person skjuter sig själv i benet och för att lösa situationen gör hans kamrat inbrott i en låst renvaktarstuga.

Uttalandet tycker jag är irriterande eftersom det visar på en attityd om att i fjällen ska andra regler gälla för privat egendom än i andra trakter. I fjällen ska uppenbarligen alla ha fri tillgång till alla resurser och om så inte är fallet så är det – om inte åt helvete – så åtminstone fel. För inte skulle någon säga så om olyckan istället hade hänt på en ö i Luleå skärgård eller i skogen strax utanför Boden..? ”Vem låser en stuga vid havet?”

Men på fjället ska det tydligen vara öppet och tillgängligt för vem som helst vid behov.

Uttalandet hade kanske kunnat ursäktas av att det fälldes dagen efter en påfrestande episod där en olåst stuga märkbart hade underlättat för dom drabbade. Men uttalandet är bara toppen på ett isberg där synen på jakten och fisket i fjällen också finns. Genom statens orättmätiga hantering av de samiska rättigheterna till land och vatten har stora delar av det svenska etablissemanget – och därmed även de flesta svenskarna – fått för sig att det är statens marker och att det är staten som har jakt- och fiskerättigheterna i fjällen.

Denna fantasiballong blev dock punkterad av Girjas-domen i Gällivare tingsrätt. Men domen har väckt upprördhet bland många människor som antingen är okunniga, aningslösa eller grundlurade om de juridiska förhållandena gällande rättigheterna till jakt och fiske i fjällen.

Varför ska samerna bestämma över jakten och fisket? är därför ett uttalande i samma anda som den från en av de olycksaliga jägarna från helgen. I båda fallen är det ett uttryck för en felaktig attityd som i sin tur bygger på statliga missgrepp gentemot samernas rättigheter och fantasin om att rättigheterna tillhör staten och inte samerna.

Så Girjas-domen i tingsrätten i Gällivare från februari 2016 är sannerligen ett välbehövligt skott i benet på det svenska etablissemanget.