Kirunas kommunalråd Kristina Zakrisson har skrivit ett öppet brev till statsminister Stefan Löfvén angående finansieringen av ny dragning av E10 i Kiruna där hon ”förutsätter att staten under de närmaste veckorna fattar beslut om finansiering av ny E10”.
Det märkliga i den här affären är att Kristina Zakrisson vänder sig till staten. Hon borde istället vända sig till Trafikverket Region Nord, som är den part som förvaltar statliga vägar i området och ska se till att det finns en fungerande väg i Kiruna. När befintlig E10 nu hotas av LKABs gruvdrift är det Trafikverket Region Nord som ska se till att en fungerande väg tas fram och finansieras. Det är Trafikverket som ska kräva att LKAB tar fram finansieringen. Om LKAB inte klarar det är det Trafikverket som ska vända sig till staten som är ägare av både LKAB och Trafikverket. Det är alltså en affär inom ”firman” statens väggar.
Nu riktar Kristina Zakrisson istället i sitt brev udden direkt mot staten och även mot LKAB i uttalanden i tidningarna. Kiruna kommun och Trafikverket Region Nord går ”armkrok” mot LKAB sedan LKAB genom Bo Krogvig, tf kommunikationsdirektör, föreslagit att vägen ska dras fram på stadens västra sida.
Att LKAB dragit öronen åt sig när det gäller finansieringen, som nu är uppe på en kostnad av 550 Mkr, är inte förvånande. När Trafikverket presenterade kostnaderna för de olika alternativen som utreddes i prisnivå 2007 angavs kostnaden för alternativet Luossavaara syd till 100-130 Mkr.
Kostnaden har från 2007 till idag ökat från 130 Mkr (angiven maximal kostnad 2007) till 550 Mkr. Av de 550 Mkr utgör 116 Mkr kostnader (maximala enligt Trafikverket) som tillkommit för passager över/under väg E10, gång- och cykelvägar samt anslutningar av Kurravaaravägen och Hj. Lundbohmsvägen mot ny E10.
Att LKAB ska finansiera den nya delen av E10 är självklart men att LKAB ska skriva ut en blancocheck till Trafikverket är orimligt med tanke på skillnaden mellan Trafikverkets kalkyl från 2007 och den nu angivna kostnaden. Enligt Trafikverket ska kostnadseffektivitet eftersträvas när nya vägar byggs. Kan det här vägbygget fortfarande anses vara kostnadseffektivt?