Svar till utbildad erfaren lärare
Jag blir konfunderad om du överhuvudtaget har läst artikeln och jag saknar konkreta förslag hur man kan tackla den kommande lärarbristen. Vi måste ta ett nationellt ansvar för att lösa den.
Vi lever i en demokrati och vi ska värna om det fria ordet, därför blir jag ännu mer bestört då du som lärare ställer upp med ett figurerat namn när ditt yrkes framtid kommer på tal.
Det kommer att saknas uppemot 100 000 olika kategorier lärare inom en fyraårsperiod och för att vi ska kunna tillgodose eleverna med kunskaperna som de har rätten till ser jag ferietjänsterna i nuvarande form som ett hinder för skolans utveckling.
Jag tror även att vi inte kan räkna med att bara vara anställd på en arbetsplats då vår kompetens kommer att behövas på fler skolor. För mig är det en självklarhet att vi pedagoger ska finnas på plats då eleverna är i skolan och kontentan med att ändra i ferietjänsten blir att vi får mer undervisningstid, men det skulle lösgöra fler lärare som kommer att finnas till förfogande.
Det fungerar inte i framtiden att ha enskild planeringstid halva eller hela dagar på bästa elevtid. Jag vill även ta bort förtroendetiden på fem timmar som ligger utlagd varje vecka och gör man det kan man använda de utspridda skolloven till bland annat planering, dokumentation, vidareutbildning, sambedömningar, rätta de nationella proven och utvecklingssamtal, sånt som stjäl tid från den ordinarie skolverksamheten.
Förskollärarna och fritidspedagogerna har en betydligt tyngre arbetsbörda om vi ska jämföra lärarkåren med varandra, de ligger utlagda 37-38 timmar i elevgruppen och har en årlig semester på fem veckor. De har dessutom en lägre lön och ett sämre avtal.
Varje steg i skolväsendet ser jag som livsviktigt och vi har alla betydelsefulla roller i utvecklingen. Eleverna har ledigt 14 veckor om året och vi kan ta hand om loven på ett effektivare sätt än vi gör idag.
Vi ska värna om lärarutbildningen och det är vi som besitter kunskapen som ska utbilda eleverna, och finnas tillhands så långt det är möjligt. Jag har jobbat i skolväsendet sedan -93 och min vetenskap bygger på mina egna arbetslivserfarenheter.
Jag har arbetat i nio år på en skola med hela spannet från förskoleklass till årskurs nio. Vi lärare hade arbetstid 7.45-16.15 och eleverna hade en samlad skoldag 8-14. Högstadieeleverna hade en längre dag än de yngre. Planeringstid hade vi efter det att eleverna hade gått hem för dagen och utvecklingssamtalen låg på höst- och sportloven.
Skolan var näst intill läxfri om eleven gjorde det den skulle på lektionstiden och vi låg över genomsnittet på de nationella proven, det var där vi kunde mäta oss kunskapsmässigt med övriga landet.
Jag förstår heller inte att man som lärare är främmande att testa ett annat arbetssätt om det nuvarande inte fungerar. Jag är helt säker på att lägger vi om arbetstiden så att jobbet ska göras på jobbet kommer det att lösgöra mycket arbeten från våra axlar och vi skulle få det mindre stressigt över lag då vi kommer att få mer tid att handskas med.
Du som är erfaren lärare måste se skillnaden hur skolans struktur har förändrats under årens lopp och att lärarna har fått mycket mer att göra. Vi gräver oss allt djupare ner i arbetsbördan och lärarkåren mår allt sämre.
Det nuvarande arbetssättet fungerade för tio år sedan, men tiderna förändras och vi ska kunna anpassa oss efter hur verkligheten ser ut vare sig vi vill det eller ej.
För att höja statusen på läraryrket måste lönerna upp ordentligt så fler söker sig till yrket. Jag ser hindren som möjligheter och stortrivs med mitt yrke!