Inför årets avtalsrörelse hotar Kommunal med att rasera hela samordningen om inte deras medlemmar får mer lönepåslag än andra.
Kommunals avtalssekreterare Lenita Granlund säger ”vi är det största förbundet, därför måste det finnas något för oss, det kan hota lönebildningen, men vi kan inte bära ansvaret ensamt”.
Självfallet är det så, att nu är det hög tid att regeringen med höga politiker och tjänstemän tillsammans med en del industripampar får lära sig att de kvinnodominerade yrkena inte längre ska stå i skuggan av andras löneutveckling.
Stora industrisatsningar ger inkomster åt staten, arbetstillfällen och skapar tillväxt – vården av exempelvis gamla och multisjuka kostar en massa pengar för stat och kommun och tillhör ”de belastande grupperna”.
Så resonerar nog många politiska makthavare som helt saknar insikt i det dagliga underverk som dessa människor dagligen utför inom vård och omsorg!
Lenita Granlund säger ”nu gäller det att gå från ord till handling”, en undersköterska har i snitt 2 800 kr mindre i månadslön jämfört med en verkstadsarbetare med lika lång utbildning. Rent horribelt, snacka om nedvärdering av arbetsinsats!
Kommunal måste få genom sitt krav på jämställdhetspotter och LO måste helt enkelt acceptera.
Arbetskraft med rätt kompetens är redan i dag en uppenbar bristvara, vi måste få våra ungdomar att satsa på bland annat äldreomsorg.
Vi kan inte förlita oss på de ”nysvenskar” som blir allt vanligare på våra boenden, de räcker inte på långa vägar till.
Våga öppna ögonen och se verkligheten – lika lön för lika arbete var en slogan som sossarna var väldigt ivriga att nå ut med i tidigare avtalsrörelser.
Håller det än i dag månntro?