Samtidigt som debattens vågor går höga om en folkomröstning om skolan i Luleå pågår genomförandet av beslutet i Sunderbyn i det tysta. Som om allt är i sin ordning. Som om föräldrar och bybor kan lita på att politiker och tjänstemän har läget under kontroll. Som om allt kommer att bli bättre än vi trodde. Men så är det dessvärre inte. Det är dags att sätta strålkastarljuset på Sunderbyn och vad vi bevittnar här.
Projekteringen för utbyggnaden av Hemängsskolan är klar, bygglov har sökts och markarbeten har redan påbörjats. Men varför har ingen risk- och konsekvensanalys gjorts först? Varför har kommunen ännu inte kallat till samråd med boende i byn, föräldrar och föreningar? Varför görs ingen ordentlig barnkonsekvensanalys där fler än barnen och rektorerna involveras? Varför har inget förslag på hur trafiksituationen ska lösas presenterats fast det sedan första början varit en stor oro?
Varför görs ingen revidering av detaljplanen fast det är en förändring av verksamheten som påverkar hela byn? Varför finns inte utbyggnaden med i någon budget eller investeringsplan? Och hur är det ens möjligt att stadsbyggnadsnämnden kan besluta att omfördela investeringsmedel till Hemäng från Bergvikens vård- och omsorgsboende med 20 miljoner och från Tallkronanskolan med 12 miljoner utan att det är förankrat i berörda nämnder och i fullmäktige? (Stadsbyggnadsnämnden 2016-10-27)
Processen är oerhört forcerad och det genas i kurvorna så till den grad att det är frågan om det är över laglighetens gräns. Genomförandet av Framtidens skola är närmast att betrakta som ett skräckexempel på hur man kan göra för att undvika kommunikation och dialog med medborgare och brukare.
Detta trots att två av målen i Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsplan för 2016–2018 är att ”Utveckla kommunikation och dialog med medborgare och brukare om skolan” och att ”Medborgarnas nöjdhet med skolan i Luleå ska öka”.
Hemängsskolan byggs ut för att rymma även Kläppenskolans elever, totalt 500 elever. Det blir en av landets största låg- och mellanstadieskolor. I nästa etapp ska även Hammarens förskola utökas med en avdelning och byggas ihop med skolan som då kommer att rymma sammanlagt 600 barn. Men utbyggnaden är inte särskilt stor. Ytan per elev på Hemängsskolan kommer att minska från cirka 11.1 kvardratmeter per elev idag till 9.8 kvardratmeter efter sammanslagningen. Kommunen gör allt vad den kan för att få det att låta som en satsning till det bättre.
Men att bilda en mycket stor skolenhet, minska ytan per elev och göra det i ett tempo som inte medger att väl genomtänkta lösningar tas fram leder till en stor försämring av skolan i Sunderbyn.
Det som hade kunnat bli något riktigt bra om det hade funnits en vilja till dialog, om man tagit de alternativa förslagen på allvar samt låtit förändringen ta den tid som krävs, riskerar att bli ett hastverk som ingen vill ha.