Det pratas väldigt mycket om mobbning och det analyseras hit och dit om varför det förekommer i skolor.
Det är tragiskt att det är så många som utsätts för mobbning och även för de som har blivit utsatta. Mörkertalet är stort och när de vuxna inte agerar så blir problemen bara större och större.
Att vara lärare är inte bara att undervisa i skolämnena, de får också ta tag i en väldans massa problem. Det blir missförstånd, det blir tjafs, det blir det ena med det andra bland elever och lärare i skolan.
Men att någon eller några specifika blir trakasserade i skolan regelbundet är mobbning oavsett fysiskt, psykiskt, verbal eller via internet.
Exempel på det är att bli ignorerad, att ingen kommer och sätter sig bredvid i klassrummet, kanske få elaka kommentarer av andra elever, kanske få elaka meddelanden genom internet och telefon, bli utfryst.
Om lärarna väljer att blunda och inte ta tag i problemen så är de lika mycket mobbare själva.
I värsta fall kan även de vuxna haka på och hjälpa till med mobbningen. Att till exempel förneka att mobbning förekommer i skolan är tillräckligt illa, det bevisar redan väldigt mycket, eller att påstå att vissa handlingar inte är mobbning. I många fall så sätter man skulden på offret, att det är offrets fel att situationen är som den är och att det är då den som borde ändra på sig.
I sådana lägen bör föräldrar kontaktas och berätta precis så som det har varit. Det kan vara ett bra sätt att stoppa mobbning eftersom föräldrar inte brukar få desto mer information.
Barnen berättar självklart inte för sina föräldrar att det förekommer mobbning i skolan och att de är med och hjälper till. Och om skolan inte kontaktar föräldrarna och ger information om hur det egentligen är så vet ju föräldrarna ingenting.
Sedan finns det ju självklart föräldrar som inte bryr sig och agerar därefter inte alls, det säger ganska mycket om ett barns beteende. Dock ska man inte använda undanflykter som "det är därför situationen är som den är". Mobbning ska inte accepteras oavsett vilken situation det än är i.
Mobbning sätter sig väldigt djupt i en människa och det är ingenting man bara glömmer.
Jag vet vad jag pratar om och jag vet också hur resultatet eventuellt kan bli.
Att stå där ensam mot alla andra, både skolpersonal och andra elever är inte lätt och speciellt inte när man inte får säga sin mening och säga ifrån på skarpen.
Med de här orden hoppas jag att alla har bildat sig en liten uppfattning om hur det kan vara och att om personalen i skolan väljer att blunda är lika mycket mobbare själv i mina ögon!