Det fanns en tid i mitt liv då jag jobbade fackligt, och hade viktiga uppdrag inom min dåvarande facktillhörighet, nämligen ST-Skog. Jag var på ett antal utbildningar och naturligtvis deltog jag i möten. Jag hade till och med ett vice ordförande-uppdrag.
På mina utbildningar mötte jag många fackliga kollegor och vi var alla ordentligt klädda med märken på rockuppslaget som visade partitillhörighet. De flesta hade nog ”vackra blommor” på kavajen eller tröjan men jag bar ju med min stolthet moderatmärket.... Kommentar: va faan..... Vilket fick mej att ställa frågan: ”Tror inte Ni att jag ogillar orättvisor även om jag inte har en ros eller nejlika på mina kläder?”
På något sätt så tystnade diskussionen med mej i alla fall.
En annan upplevelse från min politiska aktiva tid var när jag träffade min gode vän Ulf Adelsohn i Tärendö. Detta var på 1980-talet och skogsarbetarna kämpade för bättre lönevillkor genom att strejka. Eftersom jag visste hur människor slet i skogen med dåliga ackord så sade jag till Ulf: ”Nu har jag lust att ställa mig på barrikaderna för skogsarbetarna”.
Svaret från Ulf Adelsohn: ” Känner Du så så skall Du göra det".