Vi som är diabetiker verkar inte ha några planerade kontroller längre. Om man ringer till sin hälsocentral, ser man nästan hur sköterskan sitter och skruvar sig på sin stol och tänker ”inte hon igen”. Man försöker få ett svar när får jag tid när är det min tur. Svaret blir: ”du står i kön att bli kallad”. Men de vet inte årtalet för när kallelsen ska komma.
Och om du lyckas få ta några enkla blodprover måste du själv veta hur lång du är och vad du väger. Alla måste ha en våg hemma.
Men blodtrycket, det är ingen sköterska längre som tar den utan det finns ett blodtrycksrum med instruktioner ”gör si och så”. Jag kan garantera att resultatet kommer att vara missvisande.
Behöver man fotvård får man får en remiss i handen för hälsocentralen har ingen egen fotvård. Du får själv jaga en som vill göra detta åt dig. Men alla privata är fullbokade och tar inte emot nya patienter. Vad gör jag då? Ingen på hälsocentralen vill svara på frågan. Visst, jag har en remiss men vad gör jag med den papperslappen? Ingen vill stoppa dina fötter i baljan och hjälpa dig att klippa dina naglar, eller knåda dina trötta fötter. Det är långt till tårna som behöver omsorg när man är gammal.
Hoppas att jag kan få skrapa en vinstlott snart.