Chocken efter det amerikanska presidentvalet har börjat lägga sig och visst finns det lärdom att dra. Till och med för politikerna i lilla Luleå. Segern för Trump var mer en protest mot etablissemanget än ett uttryck för sympatier för hans åsikter. För politikerna i Luleå, då i synnerhet socialdemokraterna, finns det anledning att ta sig en funderare.
Efter senaste valet har den politiska ledningen genomdrivit två impopulära beslut som vållat starkt missnöje i stora väljargrupper. Ett missnöje som inte försvinner i brådrasket och straffet kan ta sig ett tydligt uttryck nästa valdag – om knappt två år.
Det första misstaget som gjordes från ledande politiker var försäljningen av Lulebos bostäder till Rikshem, på det sätt som det gjordes. Det fanns en acceptans att Lulebos dominans på hyresmarknaden på 80 procent behövde minskas till cirka 70 procent. Delar av Lulebos bostäder skulle säljas för att nya fastighetsbolag skulle komma in på marknaden. Den processen började år 2008.
Men med ny politisk ledning blev tågordningen inför fortsatt utförsäljning av Lulebos fastighetsbestånd en annan, nu skulle Lulebos innehav ner till 45 - 50 procent. Med en i sammanhanget rask process fråntogs Lulebo rätten att fatta sina egna beslut och beslut skulle istället fattas av ledningen i stadshuset.
Nu verkar det vara dåligt med pengar i kassan hos Lulebo. I årets hyresförhandlingar vill Lulebo ha mer betalt av kvarvarande hyresgäster. Förutom höjda hyror vill Lulebo även att de nya hyrorna ska betalas fyra månader retroaktivt.
Ytterligare konsekvenser för allmännyttan i den nya bostadskön är de nya reglerna. För att få lägenhet måste du ha en lön på minst dubbla hyran eller också ha minst tre årslöner på bankkontot. Allmännyttiga bostadsföretag fick inte sitt namn av en slump. De bildades för alla, oavsett inkomst, ska ha en möjlighet att få hyra en anständig bostad.
Att avvisa kravet på folkomröstning om skolorna och deras framtid har spätt på missnöjet med åtskilliga sekundmeter. Istället för att välkomna aktiva medborgare i den demokratiska processen säger politikerna att de är trygga med sitt beslut. Tydliga och trygga för att vara mer exakt. Men över 8 000 av Luleås medborgare är uppenbarligen inte trygga med beslutet och tydligheten verkar politikerna också ha missat, eftersom så många medborgare inte förstår varför det ska vara bättre med exempelvis stora skolor.
Missnöjet med dessa två beslut är utbrett – även bland partimedlemmar. När fler och fler blir skeptiska förstärks missnöjet i allt fler frågor. ”Luleå loves Austin” och inblandning i höga krognotor för IT-Norrbotten är några exempel på det som kan skapa irritation hos medborgarna.
Antalet väljare som påverkats negativt av Rikshemsaffären och skolbeslutet:
• anställda i Lulebo
• flera tusen hyresgäster
• minst 8 000 som undertecknat kravet på folkomröstning
Gissningsvis tillhör minst 40 – 50 procent socialdemokratins kärnväljare.