Satsa på damidrott

högsta serien. Kan Piteå ha ett lag där borde Luleå också kunna det menar insändarskribenten.

högsta serien. Kan Piteå ha ett lag där borde Luleå också kunna det menar insändarskribenten.

Foto: Pär Bäckström

Insändare2016-12-23 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Med all respekt för tidigare legendarer som Sonja Edström och Toini Gustavsson på skidor, så har damidrotten i modern tid tagit stora kliv framåt. Therese Ahlshammar, Kajsa Bergqvist, Billan Vestin, Carolina Klüft och Magdalena Forsberg var några som bröt isen på allvar. I dag förs traditionen vidare av Charlotte Kalla, Stina Nilsson, damlandslagen i fotboll och handboll. Och jag har säkert utelämnat eller glömt några.

Vid OS i Rio tog damerna åtta av elva medaljer.

I Luleå har vi ett framgångsrikt basketlag och nu även ett ishockeylag, båda med elitguld i sikte. Framgångarna för dessa damlag har höjt statusen för Luleå som idrottsstad och vi klättrar i rankingen. Det är jag som lulebo verkligen stolt över.

Luleå skulle bli än mer komplett som idrottsstad om även en sommaridrott, kunde nå nya höjder med all respekt för att bland annat vattenpolo och kanot redan nått dit. Dock talar jag om den största av idrotter, fotbollen. Skulle Luleå få ett fotbollslag i nästa högre division, så klättrar vi med största sannolikhet på rankingen över Sveriges bästa idrottsstäder. Och varför då inte ett damlag? Kan Piteå och Risön, så kan även Luleå.

Jag är medveten om att damidrott inte i dagsläget lockar lika många åskådare som herridrott och därmed färre sponsorer. Marknaden styr som bekant. Och dit går pengarna. Där sponsorerna är, skall andra sponsorer också vara. Man måste vara med. Även om det bara är på en liten skylt, en logga, en dekal som knappt syns i bruset.

Men måste det alltid vara så? Kan vi hjälpas åt att med alla medel och på alla fronter, popularisera damers idrottande, i media, i nyhetsbevakningen, i resultattabellerna etcetera så kanske vi kan göra en liten förändring i alla fall. Betänk att damerna trots allt lägger ner lika mycket tid på sin idrott som herrarna. Och att det finns cirka 50 procent kvinnor som bör vara intressanta för sponsorerna.

Jag anser att det fortfarande finns mycket att göra och jag tror att sponsorerna skulle tjäna på att, i sin approach, verka för en mer jämställd idrott.

Detta är en vädjan till alla samarbetspartners, sponsorer och bidragsgivare, att slå ett slag för damerna