Den 5 juni skrev signaturen ”Farmor” en insändare som handlade om hur inte bara ett barnbarn misslyckats på Björkskataskolan, utan tre! Misslyckandet bestod i att alla barnen tappat motivationen (här undrar jag vem som brustit...hade jag varit förälder till nr 2 och 3 hade jag bytt skola!) och det är bara Björkskataskolans fel, lärarnas och rektor.
Farmor beskriver lösryckta händelser som ur sitt sammanhang faktiskt inte verkar riktigt kloka. Det är sällan det låter klokt när saker och ting ska beskrivas av någon som har ett eller två horn till verksamheten och kanske inte heller har hela bilden. Skitsnack kallar jag det.
Jag jobbar i Luleå kommun på en annan, liknande skola. Jag vet hur det är att jobba på en skola som dras i smutsen och valsar runt i media och känner med mina kollegor på Björks.
Det ”Farmor” hänvisar till är inte bra och jag försvarar inget men vad lyckas hon med i sin iver att skriva en elak insändare? En bättre skola? Lärare som motiveras? Såklart ska Luleå ha bästa skolan och bästa lärarna men ni föräldrar och familjer till barnen kommer aldrig att få den bästa skolan om NI inte börjar tro på den och på de lärare som jobbar där. Skit får vi läsa i tidningen men inte särskilt ofta när vi gjort något bra! Vi gör fel och misstag för att vi inte bara är lärare utan också människor.
Kom till oss och prata med oss, prata väl om oss hemma med era barn, var med oss i skolan och se vad vi gör innan ni uttalar er elakt om en skola eller dess personal. En skola i ett dåligt läge har inte lyckliga lärare och olyckliga lärare är inte bra lärare. Jag slår vad om att Björkskataskolans personal för fullt jobbar med sig själva och sitt rykte. Det tar tid, det måste ta tid. Under den tiden hoppas jag på en meningsfull debatt mellan vuxna människor istället för meningslöst smutskastande i tidningen som dessutom inte leder någon vart.