Skolmorden inget pojkstreck

InsÀndare2015-11-03 06:00
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Jag vill kommentera och ifrÄgasÀtta en del av det Olov Abrahamsson skriver i sin ledare i NSD den 28/10 2015 Àven om jag Àr medveten om att det nog aldrig varken publiceras i tidningen eller kommer att kommenteras överhuvudtaget. Ledarskribenter brukar inte vilja ha mothugg.

Det Ă€r mĂ€rkligt att en ung man pĂ„ 21 Ă„r kallas ”pojke”. En 21-Ă„ring Ă€r myndig, fĂ„r rösta, fĂ„r köpa sprit pĂ„ systemet, fĂ„r bĂ€ra vapen och kan av samhĂ€llet fĂ„ utbildning i att döda. Personen betraktas ocksĂ„ som tillrĂ€ckligt mogen för att fĂ„ framföra alla typer av fordon i trafiken. Hen borde alltsĂ„ vara fullt kapabel att sjĂ€lv inse vad som Ă€r rĂ€tt och fel och handla dĂ€refter.

Annars mÄste samhÀllet hitta andra kriterier Àn Älder för att bedöma en mÀnniskas mognad.

Detta gÀller i fallet med en 21-Äring som Àr sÄ urbota dum att han klÀttrar upp pÄ en jÀrnvÀgsvagn och brÀnner sig sjÀlv till döds bara för att ingen hade satt upp ett staket som hindrade honom frÄn att göra det.

Det gĂ€ller likvĂ€l för denne ”pojke” som gĂ„r in pĂ„ en skola och dödar hĂ€nsynslöst.

Att anvĂ€nda epitetet ”pojke” ger hĂ€ndelsen ett sken av pojkstreck, en olycklig omstĂ€ndighet, sĂ„nt som tyvĂ€rr kan hĂ€nda. Som om man söker nĂ„got slags förmildrande omstĂ€ndigheter.

Vad som gör det Ă€nnu mĂ€rkligare Ă€r att ingen tidningsreporter skulle komma pĂ„ idĂ©n att kalla en 21-Ă„rig kvinna för ”flicka” oavsett vad hon gjort.

För att komma tillrÀtta med sÄdana hÀr hÀndelser Àr det inte polisiÀra resurser det som mÄste till, utan det Àr sociala resurser.

Dessa mĂ„ste komma alla tillgodo och börja redan nĂ€r barnen Ă€r smĂ„. Resurserna som tillskjuts mĂ„ste utgĂ„ frĂ„n de behov som personalen pĂ„ dagis, fritidsgĂ„rdar (i den mĂ„n det finns nĂ„gra lĂ€ngre) och skolor identifierar – inte utifrĂ„n vad politiker och kommunala tjĂ€nstemĂ€n anser.

Det Àr riktigt att ett demokratiskt samhÀlle inte ska acceptera nÄgon form av vÄldsbejakande extremism, men i ett verkligt demokratiskt samhÀlle skulle dessa avarter aldrig fÄ nÄgot fotfÀste.

Kanske Àr det dÀr vi ska börja, med att fundera pÄ om ett samhÀlle som inte fördelar gemensamma resurser rÀttvist till alla medborgare verkligen kan kallas demokratiskt.

Hans-Ove Nordmark

SVAR DIREKT: Hans-Ove Nordmark lÀser min text som vissa potentater lÀser bibeln. Jag har inte avfÀrdat vansinnesdÄdet i TrollhÀttan som ett pojkstreck eller en olycklig omstÀndighet. TvÀrtom Àr det viktigt att se morden i ett större sammanhang, vilket Àven var budskapet i ledaren 28 oktober.

Det handlar om en ung mÀnniska, i mina ögon: en pojke. Han har givetvis ansvar för sina handlingar. Men han har Àven pÄverkats av ett hÄrt och polariserat debattklimat hösten 2015. Det har triggat honom och drivit pÄ i en mycket farlig riktning.

Som jag skrev tror jag inte heller lösningen Àr enbart polisiÀra resurser. Jag framhöll Àven vikten av en bÀttre fungerande jobb-, fördelnings- och vÀlfÀrdspolitik. Socialt utanförskap fungerar inte sÀllan som drivhus för för kriminalitet och extremism.

Men jag anser ocksÄ att SÀpo har en viktig roll för att kartlÀgga vÄldsbejakande organisationer och individer, oavsett vilka politiska förtecken de har.

Olov Abrahamsson

politisk chefredaktör, NSD

LĂ€s mer om