De 28 länder som utgjorde EU, är nu endast 27. Storbritanien lämnar EU-samarbetet. Den folkomröstning som nu är genomförd gav ett klart besked, Britterna vill inte längre tillhöra EU.
Analytiker ger nu många förklaringar till att det första landet nu har beslutat att lämna EU-samarbetet.
Nu ställer sig de flesta frågan, hur kunde det gå så här? För att svara på den frågan, så gäller det att kunna sätta sig in i och försöka förstå hur det engelska folket resonerade, när de gick till röstningslokalen och lämnade sin röst. Jag tror att rädslan för den fria rörligheten som utgör en av de viktigaste grunderna för EU, tillsammans med den stora invandring som skett de senaste åren till Europa, var det som skrämde många äldre Brexitröstare.
De såg det som den sista möjligheten att begränsa inflödet till Storbritanien, det var att lämna EU. Det är nu som det svenska agerandet kommer in i bilden. Det är nämligen så, att Sverige med sin allianseregeringen, den regering som jag var med och röstade fram, bedrev en flykting och invandrings-politik som var ”outstanding”, alltså en politik som saknade motstycke i generositet i övriga Europa.
Media brukar nämna Tyskland som ett land som tog emot många flyktningar och invandrare, men det var Sverige som var den stora ”hjälten”, alltså det var vi i Sverige som utifrån vår befolkningsmängd tog emot allra flest och dessutom gav dem väldigt generösa villkor, sett från deras horisont.
Just denna frikostighet gav locksignaler om att komma till Europa och då framförallt till Svergie. Sverige har helt enkelt varit ledande i att locka över medborgare till Europa och många av dem har drunknat i Medelhavet.
När vi nu har fått en ny regering, så har tillströmningen av migranter tilltagit och är nu så stor, att vårt land inte anses mäkta med så mycket till. Vår nuvarande regering vill nu begränsa inflödet och till och med omfördela de redan inkomna.
Det är i detta samanhang som vi ska försöka bedöma det som har hänt i Storbritanien. De som röstade emot en fortsatt tillhörighet till EU, de såg ett hot av den fria rörligheten i Europa, den rörligheten som ger alla i Europa möjlighet att välja det land de vill leva i.
Britterna som röstade emot en fortsättning på sin tillhörighet till EU, de såg den mängd av invandrare och flyktingar som kommit till Europa, lockade av de generösa erbjudanden som Sverige gav, som ett hot. Att dessa tillkommande, som dessutom ansågs skulle fördelas om, det gjorde inte hotet mot Storbritanien mindre. Denna folkvandring tillsammans med denna fria rörligheten som råder i EU, blev för mycket för britterna.
Ett utträde ur EU stoppar nu denna fria rörlighet, nu kan britterna själva besluta om vem som ska ges inträde till deras land.
Vad jag vill tydliggöra det är, att en extrem invandringspolitik som min regering bidrog till via en överenskommelse med Miljöpartiet, det har bidragit till det som nu har hänt, alltså att den europeiska gemenskapen har lidit sitt största nederlag hitintills.
När debatten om en rimlig invandring och flyktingmottagning hit till Sverige pågick, då gällde det att bekämpa Sverigedemokraterna (SD), så det sunda furnuftet fick ge vika för ett känslomässigt agerande mot SD. I den debatten deltog samtliga partier.
Med dessa ord vill jag påstå, att Sverige är det land som bör ta till sig det som har hänt i Storbritanien och inse att det blev fel när vi lät oss styras av känslor och inte av sunt förnuft. Så sammanfattningsvis kan det vara så, att det är just Sverige som är det land som är skyldiga till ett begynnande sönderfall av EU.