Underkänt betyg för Framtidens skola

Betyg. Motståndarna till Framtidens skola har läst SIFO-undersökningen och tolkar den som ett underkänt betyg för kommunledningen.

Betyg. Motståndarna till Framtidens skola har läst SIFO-undersökningen och tolkar den som ett underkänt betyg för kommunledningen.

Foto: Jessica Gow/TT

Insändare2016-12-29 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Så har Luleå kommun presenterat den SIFO-undersökning som man beställt gällande bland annat Framtidens skola.

Samordningsgruppen Hela kommunen ska leva och lära kan bara konstatera att hur kommunen än försöker presentera undersökningen så är det tydligt att luleåborna ger projektet Framtidens skola betyget underkänt. Det är möjligt att kommunen inte nådde ut med varför Framtidens skola genomförs till så många som man hade tänkt sig. Undersökningen visar dock klart och tydligt att de man nådde ut till, med några få undantag, är negativt inställda till Framtidens skola.

En av slutsatserna som SIFO presenterar är nämligen: ”Relativt stor grupp a↔r va↔l insatt i Framtidens skola, engagerade, påla↔sta och negativt insta↔llda till såva↔l projektet som Luleå kommuns fo↔rmåga att ta ansvar fo↔r skolan. Ka↔nnedom och engagemang a↔r mer styrande i attityderna till Framtidens skola a↔n sociodemografiska fo↔rklaringar.”

Det som projektets företrädare hela tiden har hävdat, att det är några få föräldrar i de ”drabbade” områdena som bråkar, stämde alltså inte. De som har lagt tid på att sätta sig in i Framtidens skola är, oavsett var de bor och jobbar med, kritiska till projektet. Slutsatsen blir att om kommunen hade lyckats nå ut till fler så hade ännu fler varit kritiska till Framtidens skola.

SIFO konstaterar att luleåborna har överlägset störst förtroende för lärarna när det handlar om skolans utveckling (över 70 procent). Däremot har endast 3 procent förtroende för tjänstemännen på Barn- och utbildningsförvaltningen. Mot den bakgrunden är det något märkligt att tjänstemännen på Barn- och utbildningsförvaltningen inte tog hänsyn till lärarnas åsikter överhuvudtaget. De som allmänheten inte har förtroende för genomför på egen hand, utan att fråga de som allmänheten har förtroende för, projektet Framtidens skola.

Det är även intressant att endast 25 procent av de intervjuade har barn under 16 år. Trots det så vill 46 procent av samtliga tillfrågade ändå ha en folkomröstning. Det visar hur illa skött denna process är. Trots att man inte direkt berörs av Framtidens skola så vill ändå nära hälften av de röstberättigade folkomrösta om förslaget. Det kan bara ses som ett stort underkännande av hela projektet.

Vi välkomnar att luleåborna har fått säga sitt i en stor undersökning, men har ändå med spänning och ett visst mått av förfäran väntat på denna. Varför? Jo, kommunen har via en PR-byrå beställt den nu aktuella SIFO-undersökningen. PR-byrån har i samarbete med SIFO formulerat frågorna till den undersökning SIFO nu genomfört. En PR-byrå som upphandlats för att hjälpa kommunen att på olika sätt marknadsföra de beslut som kommunen fattar. Man kan fråga sig varför kommunen valt att beställa denna undersökning via ombud och på så sätt undvika att resultatet blir allmän handling.

Vi har begärt att få se hela undersökningen och inte endast valda delar, samt den mejlkorrespondens som skett mellan kommunen och PR-byrån. Luleå kommun vägrar dock lämna ut dessa handlingar. Vi kan inte låta bli att undra vad det är man försöker dölja.