Jag har alltid levt i tron att vårdgarantin är ett skyddsnät. Ett som garanterar vård inom 90 dagar. När jag sedan läser om diskussioner kring hur mycket den kostar blir jag lätt provocerad. Inte på grund av summorna, utan på grund av mörkertalet som inte syns.
De som faktiskt inte får den vård som garanteras inom 90 dagar. De som får vänta år på en operation eller behandling för att resurser inte finns för att uppfylla garantin.
Jag hade till och med den diskussionen med en överläkare som frustrerat frågade varför vi inte fått tid än. Ja, svarade jag, därför att kötiden är så lång. Men vi har ju vårdgaranti i Sverige och den ska gå in. Absolut, men det funkar inte så. Tro mig jag har slagits i år i olika sammanhang. När jag åberopar vårdgarantin får jag bara till svar att den kön är lika lång och resurserna för få. Eller "det kan du absolut göra, men det hjälper nog dessvärre inte".
Så visst, vårdgarantin kostar, men det tragiska är att den inte längre uppfyller sin funktion.