”Vi måste slå vakt om jordbruksmarken”

Endast en halv procent av länets yta är jordbruksmark. Den måste vi behålla för att klara livsmedelsproduktionen, skriver Erika Johansson och Willy Sundling på länsstyrelsen.

Endast en halv procent av länets yta är jordbruksmark. Den måste vi behålla för att klara livsmedelsproduktionen, skriver Erika Johansson och Willy Sundling på länsstyrelsen.

Foto: Kurt Engström

Insändare2018-10-04 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jordbruksmark. Mark som är relativt sett billig att bygga på. Dränerad och enkel att göra markarbeten i. Klart att det är frestande att bygga på lättillgänglig mark som oftast finns nära befintlig bebyggelse och infrastruktur.

De allra flesta av våra samhällen utgår från historisk bebyggelse som placerats på platsen på grund av dess goda odlingsförhållanden. Brukande av mark bidrar till det variationsrika landskapet i Norrbotten och skapar vackra platser där människor vill bo.

Men när samhällena växer riskerar vi att bygga bort den goda jorden och den vackra utsikten – anledningarna till att vi valt platsen. Av Norrbottens stora yta är 0,5 procent jordbruksmark. Att exploatera jordbruksmark för bebyggelse innebär att den sannolikt aldrig mer kommer att kunna användas för att producera livsmedel. Därför är den jordbruksmark vi har viktigt att bevara vare sig den just nu används för livsmedelsproduktion eller inte.

Det blir allt vanligare att jordbruksmark tas i anspråk för bostadsbyggande. Detta trots att jordbruksmark har ett särskilt skydd i miljöbalken. Där står att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen som inte kan tillgodoses med att annan mark tas i anspråk.

Att exempelvis en kommun äger jordbruksmark innebär således inte att kommunen har rätt att göra vad som helst med den. Det räcker inte heller med argument att just denna markplätt är så liten. För vi naggar i kanten hela tiden. Arealerna minskar och fragmenteras och förutsättningarna för lokala företag att bedriva livsmedelsproduktion försämras.

Många ej genomförda detaljplaner är beslutade för många år sedan, men mycket har hänt sedan dess. I dag lever vi med klimathot, en låg självförsörjningsgrad av mat i länet och landet och en helt annan medvetenhet om vikten av hur och var maten produceras. Vi alla behöver fortsätta att äta mat. Både i dag och i framtiden. Klimatförändringarna kommer leda till att produktionen av mat behöver flytta norrut i världen.

Låt oss bevara de marker vi har för att kunna producera bra mat till oss själva, till Sverige och till världen även i framtiden. För jordbruket ger oss inte bara livsmedel. Jordbruket ger oss en levande landsbygd och genererar arbetstillfällen även i andra näringar som skapar ökade skatteintäkter till kommunerna.

0,5 procent av Norrbottens areal är jordbruksmark. Vi behöver slå vakt om vår jordbruksmark, för den tillverkas inte längre.

Läs mer om