I måndagens NSD skrev Linnea Swedenmark en krönika om den gråzon som finns på arbetsmarknaden där mest unga rör sig.
Där de offrar sin lön genom att arbeta gratis eller till en usel ersättning genom så kallad praktik.
Jag vill lyfta fram en annan gråzon på vår arbetsmarknad där både unga och äldre arbetar för åtta kronor timmen! Jo, du läste rätt. Åtta kronor!
Det är de med funktionsnedsättningar som gör att de inte kan möta de krav som ställs på den öppna arbetsmarknaden. De kan därför inte söka arbete på arbetsförmedlingen utan erbjuds arbete till exempel inom kommunens verksamhet med handledare eller hos privata företag med arbetskonsulent som stöd.
Deras arbete kallas inte arbete utan "sysselsättning". Trots att de behöver lite tillrättalagda arbetsuppgifter på sin arbetsplats så är de en gratis tillgång för de arbetsgivare som tar emot dem.
Ersättningen får de från kommunen och den är åtta kronor per timme! De kronorna räcker inte ens till resan till och från arbetet utan varje dag går de back!
Kommunalråden Petersen och Stålnacke kallar denna ersättning för "flitpeng" och vill ta bort den helt. Istället för att ta bort borde den höjas. Den har legat på samma nivå de senaste 25 åren!
Min dotter lever i denna gråzon i vårt samhälle. Hon har aktivitetsersättning (pension) eftersom hon på grund av sitt funktionshinder inte kan söka arbete på den öppna arbetsmarknaden.
Hon får efter skatt ut 6 000 kronor per månad. Hon bor i en gruppbostad och har en hyra på
4 500 kronor till vilken hon får ett bostadsbidrag. Men hon måste dessutom betala 300 kronor per månad för internet. Det som ingår i hyran hos oss andra i Lulebos bostäder ingår inte i hennes hyra.
Jag undrar: skulle Karl Petersen och Yvonne Stålnacke klara er på de pengarna? Och skulle ni betala resan till ert arbete om ni bara fick åtta kronor i timmen? Det är skamligt och respektlöst att inte höja ersättningen och dessutom som ni gör, vilja ta bort den helt!
Min dotter har precis som jag tror att ni har, intressen på sin fritid, men pengarna räcker aldrig riktigt till.
Med er inställning borde hon varken fara till sitt arbete (sysselsättning) eller på några andra fritidsaktiviteter utan sitta i sin lilla lägenhet och se på TV för det är det enda hon egentligen har råd med.
Petersen och Stålnacke, tänk om!