Socialförvaltningen i Luleå fortsätter beröva funktionshindrade i gruppbostäder deras kontaktpersoner. Nu har också vår dotter drabbats.
Hon har i tio års tid träffat sin kontaktperson några timmar på fredagseftermiddagarna för promenader eller träning, fika och viktigast av allt; samtal om roligt och tråkigt som hänt.
Alla andra runt henne har under dessa år bytts ut. Den ursprungliga personalen på boendet har slutat och den dagliga verksamheten har förlagts till en stor arbetsplats.
Enligt socialförvaltningen utgår man från en kammarrättsdom från 2004 som säger att gruppbostaden som regel kan ersätta kontaktpersonens uppgifter.
Men det fråntar inte socialförvaltningen ansvaret för att göra en individuell bedömning. Hänsyn måste tas till att vissa funktionshinder gör det svårt att få vänner. Kontaktpersoner bygger långsiktiga vänskapsrelationer genom regelbundna samtal och aktiviteter.
Boendepersonal med rullande scheman och stor omsättning kan inte ersätta detta.
Det känns också oetiskt att riva upp mångåriga vänskapsförhållanden och lämna brukare och anhöriga med oro och maktlöshetskänslor.
Enligt LSS-lagstiftningen ska de boende “tillförsäkras goda levnadsförhållanden" och “insatserna ska anpassas till mottagarens individuella behov".
Vi hoppas att detta fortfarende är målsättningen för socialförvaltningen.
Att göra sig av med kontaktpersonerna kan inte bli någon besparing. Timpenningen för boendepersonal, som förväntas ersätta dessa, ligger betydligt högre än ersättningen till kontaktpersoner.