Viktiga samhällsfunktioner i orätta händer kan man väl säga om järnvägstrafiken i Sverige.
Före avregleringen av järnvägstrafiken ansåg vi trafikanter att tåget var det tryggaste sättet att företa resor med vid sträng kyla eller snöoväder.
Vi som har varit intresserade har sett hur man plockat bort mycket av säkerhetsfrämjande åtgärder som översyn av lok avisning med mera och detta naturligtvis på grund av att operatörerna bara är intresserade av få högst möjliga avkastning på kort tid.
Då tar ingen ansvar för att lok, spår och strömavtagare ska fungera över lång tid. Därför har vår trygga järnväg blivit farlig, vilket nu framförs av ansvariga för trafiken vilka intervjuas i lokalradion den 8 och 9 januari.
Man säger att det finns risker om tåg blir stående i väglöst land.
Det är klart ätt det är farligt nu förtiden. Men faktum är ju att vi har färdats så i 100 år! Före avregleringen hade man inte en tanke på att ställa in tåg. För ungefär elva år sedan hade vi -44 grader i Luleå. Men flera person- och malmtåg gick mellan Luleå och Kiruna.
I dag hämtar man tillbaka tågen i Murjek, märkligt, skickar upp ett lok för den skull och drar tillbaka till Luleå.
Skickliga och ansvarskännande entreprenörer skulle med dessa två lok ha fortsatt mot destinationen. Vem fattade beslutet?
Nu fick passagerarna istället ta in på hotell i Luleå. Den hanteringen visar stor nonchalans mot kunderna. Detta får mig att undra vilken målsättning man har i ett sådant företag.