Insändare: Mammons offer

"Kris för centrumhandeln i Gällivare"står det i NSD den 5/5.
Rubriken verkar bekant, debatten om Gällivare centrum har pågått i åratal.

Den här gången pekar handelns representanter på att butiksdöden är ett faktum.
OK, men vad beror den på? Då hänvisar de till kundernas förkärlek för att åka till andra orter och handla samt att handla på internet.
Kan det verkligen vara huvudorsaken till de tomma butikslokalerna i centrum?
Nej, det som hänt beror naturligtvis på etableringen av de stora affärskedjorna på Mellanområdet.
Det är där på ett industriområde Gällivares nya centrum ligger. Inte alls så charmigt som det gamla!
Men det är resultatet av politiska beslut eftersom kommunen kan säga ja eller nej till etableringar.
Men, vilken politiker säger nej till en kedja som kommer och begär oändliga parkeringsytor och billiga tomter? Ingen.
I stället faller de på knä, de lägger sig platt, "o store herre kom till oss" är bönen. Så offras ett levande centrum på kommersialismens altare.
Samtidigt offras de mindre välbeställda, de utan bil, de sjuka, gamla och handikappade. De blir hänvisade till de dyraste så kallade närbutikerna med ett begränsat urval. Och de små butiksägarna offras naturligtvis också.
Det här är inte unikt för Gällivare, det finns säkert hundra orter i Sverige som drabbats av samma sak. Nu senast Haparanda.
Alla samhällen ser likadana ut, samma stora butikskedjor, lika tråkigt och själlöst överallt. Ur miljösynpunkt förkastligt dessutom.

Men snart svänger pendeln igen mot mindre, närliggande butiker med varierat utbud.
Där finns hoppet för Gällivare centrum. Kommer politikerna att vara med på tåget då, eller blir de kvar på perrongen?