Jag har lärt mig att de stora besluten fattas informellt långt innan de diskuteras offentligt.
Därefter är man immun mot sakargument och försöker vinna kampen om opinionen med en blandning av ofullständig, ensidig och ibland tom vilseledande information.
Den demokratiska processen med konsekvensanalys och omröstning bland förtroendevalda är ofta endast en formsak.
Redan den 10 januari 2011 - långt innan någon konsekvensanalys har getts i uppdrag - försvarade landstingsstyrelsen, landstingsdirektören, divisionschefen tjänstemannaförslaget om nedläggning av operationsmottagningen i Kalix. Och dessvärre fick vi aldrig ta del av någon konsekvensanalys.
Lokalpolitikerna har hållit en låg profil i frågan med risk för att den som protesterar för högt riskerar som Kurt-Åke Andersson sin fortsatta karriär.
Lokalpolitikerna har haft munkavel och ogärna visat upp sig.
Jag befann mig på åhörarbänk när beslutet fattades.
Med facit i hand vill jag påstå att både våra S-politiker och övriga i opposition misskött sina uppdrag.
Alla har lika stort ansvar att företräda folket. Opposition kom in alldeles för sent med sitt agerande. Man kan och hinner inte påverka två månader innan beslut fattas.
När Britt Westerlund i ett av sina anföranden tog upp solidaritet, att vi kustbor måste visa solidaritet, förstod jag vad som låg bakom beslutet.
Helt enkelt att vi måste avstå operation i Kalix till förmån för att "rädda" Gällivare sjukhus.
Jag beklagar beslutet och vill med denna insändare uttrycka min besvikelse över de förtroendevalda som ska representera oss i olika frågor och beslut!